Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEG
85
relse, och vi hänvisa till detta grundliga och lärda verk. Här må endast
något utrymme ägnas åt myndigheternas åtgöranden för svärmeriets
stäf-jande.
När anmälan inkom till Hsands konsist, om svärmeriet i Lillherrdal,
trodde sig konsist, tryggast gå tillväga genom att anmoda prosten O.
Genberg i Offerdal att vid visitation på stället undersöka om dess anledning
och beskaffenhet (Hdpr. 18/5 1771)- Visitationen, som ägde rum 27 juni
1771, verkställdes med grundlighet och samvetsgrannhet; på församlingens
katekeskunskap kunde ej klagas, men visitator rekommenderade till
studium Sven Bælters »Tankar öfver någras förmenta omedelbara
uppenbarelser», samt ålade khden Rissler att med allvar förehålla sin
komminister hans efterlåtenhet för svärmarne, under förhoppning att därigenom
de entusiastiska upptågen skulle af sig själf aftaga och kväfvas. Men pä
hösten inberättar khden Rissler (Hdpr. "/» 1771), att entusiasmen till
alla rättsinnigas oro börjat tilltaga, isynnerhet bland barn, ynglingar och
oförståndiga kvinnor, i det de kasta sig på jorden, hväsa, skria och hafva
sällsamma läten samt kalla sig omvända, samt att sedan komm. Thunborg
på sitt vanliga sätt på 14. sönd. eft. Tref. ifrigt påyrkat allas bättring,
de samma afton skockat sig tillhopa och i hans närvaro öfvat dylikt
svärmeri, utan att han sökt afstyra saken. Den förföriska kvinnan och
profetissan Karin Olofsdotter förspörjes ha utspridt, att frälsaren kommunicerat
henne på en myr i skogen, därvid Thunborg varit närvarande. Hans son
och styfbarn voro äfven intagna af samma svärmeri, utan att afhållas af
fadern. Konsist, anmälde saken för landshöfdingen i Gefle, som anbefallde
tingsransakning häröfver samt förbjöd dessa svärmande sammankomster
vid utsatt vite, men samma dag förordningen härom upplästes i kyrkan,
hade en stor del af de svärmande församlat sig pà Thunborgs gård och under
skri och oläte med skymfliga ord betygat sin ringaktning för öfverhetens
påbud (Hdpr. ie/j0 l771)- Thunborg förbjöds att predika i Lillherrdal och
fick konsistoriets anmaning att ofördröjligen flytta till moderförsamlingen.
Den rättsliga undersökningen leddes af häradshöfd. J. J. Wasell på
Lillherrdals ting 10—13 dec. 1771, domkapitlets ombud var khden F. Wasenius
i Torp, och domen, som föll sistn. dag, förklarade Thunborg för lära och
uppförande sitt ämbete förlustig och till förekommande af vidare oreda befalld
att från samma ort sig afhälla. Past. adj. Mauritz Thelberg förordnades
att mot halfva lönen förestå sacellanstjänsten och Thunborg afreste till Sthm,
där han välvilligt mottogs af vänner i de pietistiska kretsarne. Han
öfver-klagade följande år häradsrättens utslag i Svea hofrätt, som i nov. 1772
äfven upphäfde domen och återförvisade ärendet, enär han i detta
religionsmål ej af konsist, varit inkallad och förhörd. I mars 1773 vistades han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
