Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
TORP
att bränna och härja». Själf blef khden så svårt betungad med
inkvarteringar, då de svenska trupperna drogo upp till Jämtland, att den kunglige
krigsöfversten Claudius (Collart) Gallus fann sig föranlåten att befria
honom från den gärd till krigsfolkets behof, han liksom andra präster bort
utgöra, belöpande sig i fetalier till io pund i fjerd. (bref dat. Torp 5 febr.
1564). Jämte öfriga Medelpadspastorer afgaf herr Martinus i Torp
trohetsförsäkran åt kon. Johan III på landstinget i Njurunda 3 nov. 1568. Genom
kgl. bref 6 apr. 1569 erhöll herr Mårten 1, pundläst spanmål (6 pd) i
vederlag för en socken, som han mist (Häfverö) och är lagd under Hoodall
prästegäll i Hälsingland. Till Älfsborgs lösen 1571 utgaf han 40 mk 6 öre,
utgörande ’/io värdet på hans lösegendom, som angafs vara: silfver
60 lod, koppar 2 pund, kor 10, får 9, svin 5, ungnöt 4, getter 3, bock 1,
i häst för 10 mark, 1 sto för 4 mark. I bref 17 febr. 1572 till kgl.
kamreraren Peder Håkansson, hvilken khden kallar »sin scholebroder», omtalar
han, att under hans antecessors tid afgick Haffre från Torps pastorat.
Själf hade han beflitat sig att få det under Torp igen, men som kon. Erik
ej ville rygga sin sal. faders bref, förunte han honom en halfpundläst.
Ej längesedan hade detta vederlag blifvit återkalladt, och nu beder han,
att Peder Håkansson må förfordra hans ärende att återfå detta vederlag,
eftersom han under krigsoroligheterna haft stor gästning af konungens
krigsfolk, såsom herr Hans Kyle, Jesper Larsson, Johan Siggesson, herr
Knut Soop och Mats Torne, Claudius Gallus m. fi. För besväret ville han
skänka brefmottagaren ett godt björnskinn. (Orig. i Medelpads handl.
1585 KA.) Genom kon. Johans bref 4 mars 1585 återfick khden
veder-lagsspaninålen, hvilken då liksom förut skulle utgå med 6 pd. Han
under-skref 16 febr. 1577 liturgiens antagande, 1593 Upsala mötes beslut,
prästerskapets försäkran 19 febr. 1594 och riksdagsbeslutet i LTpsala 23 febr. s. å.
samt Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Torde ha dött 1610, ty
följande års tiondelängd är bevittnad af efterträdaren. Khden var ägare
till flera hemman och Medelpads dombok för år 1618 meddelar åtskilligt
om arfskiftet mellan barnen.1
G. m. Elisabeth Carlsdottcr, dotter till khden Carolus Henrici i Tuna,
Medelpad.
Barn: Abraham, faderns efterträdare som khde; Michael, hemmansägare i
Borgsjö s:n; Brita, g. m. Peder Jönsson i Hof, Hackås s:n, Jämtl.; Catharina,
g. 111. khden Petrus Joannis i Njurunda: Elisabeth, g. m. khden Matthias
Helgonis i Njurunda; Barbro: Isak Clarman, khde i Tuna, Hälsingl., † 1653;
Lars, yngste son, hemmansägare i Viken; dessutom 1 döttrar.
1 Sal. herr Mårten hade i sin lifstid med sin hustrus samtycke ärnat sin yngste son I.ars
Wikcgården efter sin död, den andre sonen Michael försörjde ha» med giftermål och ett gillt
hemman i ö i Borgsjö socken, de öfriga två sönerna, som till prästämbete komne voro, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
