Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUNA
169
komm. i Dal 2 jan. 1892, mottog tjänsten på förordnande 1 maj 1893 och
med fullt tillträde 1 maj 1894.
G. 1) "i 1893 m. Gertrud Katarina Leu/venius, I. 12 1 1867. dotter af khden
M. G. Leufveniiis i Stigsjö och Lydia Maria Tiselius; † "/« 1904;
2) 111» 1905 m. Katarina lirita Könberg, f. "n 1877 i Dal, dotter till
landtbrukaren Magnus Könberg ocli Katarina Margareta Abrahamsdotter.
Barn i förra giftet: Lydia, f. ’Vi 1894; Karin, f. 21 » 1S96; Gertrud, f. 3 n
1899; Johan Gustaf, f. e/< 1901; Göran, i. l3/« 1904; — i senare giftet: Emanuel,
f. 2,/« 1906; Greta, f. 11 11 1907; Wilhelm, f. 20/a 1909; Erik Martin, f. ’/t 1912.
TREHÖRNINGSJÖ, se GIDEÅ.
TUNA
med STODE cch ATTMAR.
(Medelpad.)
Enligt 1314 års uppbördslängd för den s. k. sexårsgärden var afgiften från Tuna
atm annex a 6 öre årligen, och till lösen af ärkebiskop Olof Björnssons pallium bidrog
kyrkan år 1316 med 1 mark och prästen med 2 mark (DS 3, n. 1946, 2043). Med
annexan afses här Attmar, enär Stode, som vid denna tid utgjorde själfständigt
pastorat. sannolikt först efter 1300-talets midt lades som annex under Tuna. Denna
omfattning hade gället i hvarje fall är 1425 (se nedan). Under en af sina större
visitations-resor till Norrland besökte ärkebiskop Olof såväl Tuna som Stode på nyåret 1319
(DS 3, n. 2218). Med samma ärkebiskop ingick Norrlandsfogden Johan Ingemarsson
den 23 maj 1331 en öfverenskommelse om fördelning af några fastigheter, som de
gemensamt ägde, hvarvid bl. a. en lägenhet i Värsta i Tuna s:n tillföll fogden, under
under det att en fjärdedel i byn Fors jämte ett fiske i Ragunda kom på ärkebiskopens
lott. (DS 4, n. 2850). Tack vare några Stode kyrkarkiv tillhöriga pergamentbref,
utfärdade vid senare ärkebiskopliga visitationer, får man en ingående kännedom om
den kyrkliga ordningen inom pastoratet under 1400-talet, hvilken torde vara
representativ för förhållandena i ett större landsortsgäll med flere annex, där khden såsom
ensam ordinarie präst hade att ombesörja själarykten. Vid en visitation i Tuna 21 febr.
1425 fastställer ärkebiskop Johannes Haquini gudstjänstfördelningen mellan
moderförsamlingen och de båda annexen, till förebyggande af vidare klagomål från
församlingarnas sida. Khden skall vara förbunden att en söndag i hvarje månad hålla
gudstjänst i Stode, en ock i Otman (dåtida namnformen för Attmar) och de två öfriga i
Tuna. Samma proportion skall iakttagas beträffande de kyrkliga festdagarna, så
att sedan två firats i moderförsamlingen, de tvenne närmast följande böra ägnas åt
annexen. Till dessa allmänna regler fogades följande speciella stadganden.
Eftersom båda annexkyrkorna hade S:t Olof till skyddspatron, skulle khden på den åt honom
helgade dagen själf förrätta tjänst i Stode och om möjligt anskaffa en medhjälpare,
som samtidigt kunde officiera i Attmar, men för den händelse något biträde icke stode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
