Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUNA
175
20 nov. 1648 begärde pastor af gället ett fäboställe, eftersom han intet
hade under prästbordet. Socknemännen förklarade, att han skulle få
bygga sig fäbodar vid Mörtsjö, på det prästens fägång må vara af Stode
och Attmars skogar. Själf hade han efter fadern öfvertagit
Runsviks-hemmanet. Under hans pastorstid fick Tuna kyrka sin större klocka
omgjuten år 1645, men hon sprack åter 1648. Då superintendenten P.
Steuchius visiterade här 1650, påyrkade han klockstapelns och bogårdens
förbättrande, men det synes ej blivit verkställdt. Khden afled 3 veckor
efter Philippi et Jacobi dag (omkring 20 maj) 1655. Farfar, far och son
hade då efter hvarandra under ett belt sekel innehaft
kyrkoherdebefattningen här i Tuna.
G. 1) 111. en dotter till Mårten Anthelius; khden anför 1639, att han måste
underhålla hennes broder Israel Martini, hvilken då studerade i Upsala och dog
som khde i Dannemora;
2) m. änkan efter salig Erie Beronis i Hsand, hvars morgongåfva 50 rdlr
och 10 ungerska guldstycken herr Carl utkräfde. (Hsands rådstuguprot. 18’»
1647.)
Barn: Hans, här v. pastor efter fadern 1655—56, kapellan i Ragunda, sist
i Bcrg-Rätan; Helena, f. 1625, g. m. khden Isak Ol. Alstadius i Refsund; Carl,
länsman och sockenskrifvare i Bygdeå; Martin Bröms, stud. i Upsala 1656,
utesluten ur Angermanl. nation; en dotter, g. m. Johan Eriksson, boende i Skön.
— Med sin senare hustru hade han 2:ne små piltar; de fingo ej fullt nådàr, utan
godtgjordes med 30 à 40 t:r spl af successore.
11. Mag. Jacob Holst (1656—60), logices lektor vid Hsands
gymn. Han var superintendenten P. Steuchii måg och blef mot
församlingens vilja af svärfadern utnämnd till khde i Tuna. Härigenom kom han
redan frän början i spändt förhållande till sina församlingsbor (jfr I, s. 157).
Misshälligheterna tilltogo än mer, då vid prosten N. Stigzelius’ visitation
27 febr. 1659 klagomål framkommit, att de vid biskopsvisitationen 1650
påyrkade förbättringarna af klockstapel och bogård m. m. icke verkställts,
och visitator föreskref, att »så frampt detta intet blifwer efterkommit, så
skall kyrkioherden läsa igen kyrkian för församblingen och där ingen tiänst
giöra». Som nu församlingen ej inom föreskrifven tid utförde hvad den
lofvat, gjorde khden Holst allvar af hotet och stängde kyrkan, hvaraf
blef ett stort anskri, som föranledde honom att söka sig härifrån till
Brunflo pastorat, där han tillträdde 1660.
12. Magnus Simonis Blix (1661—64), f. omkr. 1620, son af
landsskrifvaren i Ångermanland Simon Blix, sedan borgmästare i Hsand.
Inskrefs såsom stud. vid Upsala univ. 9 mars 1641. Hos Upsala domkapitel
begärde Magnus Simonis Angermannus 8 maj 1644 collegatum scholæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
