- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Fjärde delen /
189

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TUNA

i189

G. m. Catharina Joensdotter Gràà från Sthm, uppfödd hos superintendenten
P. Steuchius, lär äfven varit benägen för dryckenskap, lefde ännu 1724, tydligen
i armod.

Af barnen: Christina, † begr. Va 1735 i Stöde, 50 år g.; Malin, f. 1687, begr.
"Vi 1688; Henrik, döpt 15 1 1689, begr. : 1 s. å.; Petrus, döpt 2 ,’7 1690, emigrerade
till Holland; Catharina, i. 1692, begr. a;s 1699; Elisabeth, f. 1697, begr. 1699;
Jonas, g. m. madam Anna Polack.

7. Nils Brebelius (1700—26), f. 1650 i Anundsjö, son af bonden
Nils Jonsson i Bredbyn. Stud. i Upsala 20 okt. 1679, adj. lios khde
Pors-zelius i Torsåker 1688, nådårspred. i Hammerdal, blef nådårspred. efter
företrädaren komm. Hogzelius 1698 samt tilltr. här ss. komm. 1700, men
ville dock ej konservera sterbhuset. Han ägde god begåfning och tämlig
beläsenhet, skref god handstil, hans predikningar voro efter tidens mått
försvarliga, men han hade svårighet att uttrycka sig, hvadan han särskilt
på ålderdomen i sitt tal inblandade löjliga mellansatser. Rakade ofta ut
för Bacchus på sina bygderesor och var såsom ogift mindre jnån om sitt
yttre. Lefde i stillhet inhyses hos en bonde i Kärfsta och bodde i en
nattstuga öfver portgången, som ännu 1763 stod kvar, honom till åminnelse.
Afled pärsmässodagen 1726.

8. Hans Sandberg (1726—53), f. 18 dec. 1680 i Nordingrå,
son af bonden Erik Larsson i Geresta och hustru Anna. Han kunde i sitt
2o:de år ej läsa i bok, men af fruktan för krigstjänst tog han 1702 vid 21
års ålder inträde i Hsands skola och blef 6 sept. 1712 stud. i Upsala, då nära
32 år gammal. Prästv. 24 nov. 1713 till adj. hos prosten Omnberg i
Nordingrå, stannade där i 6 år, till dess han allahelgonadagen 1719 hitkom
ss. Brebelii medhjälpare, och blef hans efterträdare 1726. Predikant
vid prästmötet 1729. Han var af ett stilla saktmodigt sinnelag, dog af slag
27 mars 1753 och begrofs af prosten Söderström 13 maj.

G. "/a 1720 i Nordingrå m. Justina Horntea, dotter till komm. P. Hornæus
i Nordingrå, sängliggande efter ett olycksfall, † u/s 1752.

Barn: Petrus, f. */« 1722, stud. 1742, auskultant i Svea hofrätt, inspektor
på Vilunda säteri i Upland och sekreterare hos kapten Börje Schcclita och hans
änka Marg. Silfversparre; Anna Helena, f. "/s 1725, g. 1749 m. efterträdaren,
slutl. khden i Refsund M. Nordenström.

9. Magnus Nordenström (1754—71) hitkom i jan. 1748

som medhjälpare åt företrädaren och blef hans måg. Ehuru ej uppförd å

konsist, förslag, begärdes han af Stödeborna till kaplan i juni 1753, enär

han i 10 år varit präst samt genom studier, ämbetsdrift och lefverne haft

förhoppning att ernå tjänsten. Dessutom hade han efter sin afl. svärfader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:36:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/4/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free