- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Fjärde delen /
198

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198 TÄRNA

TÄNNÄS. se HEDE.
TÄRENDÖ, se PAJ AL A.

TÄRNA.

(Umeå lappmark.)

Första spåret till Tärna församlings historia går tillbaka till år 1744. då
lapp-missionären, sedermera khden i Arvidsjaur Anders Alenius vid en visitation i
Lycksele 11 jan. s. å. framhöll önskvärdheten af att i fjälltrakterna vid sjön Geutajaur,
två dagsresor från Sorsele, en stuga byggdes, där lapparne om sommaren bekvämligen
kunde församlas till gudstjänst och katekesförhör. På tillfrågan förklarade lapparne,
att de åstundade en sådan byggnad, för hvars uppförande god tillgång till skog,
timmer och näfver fanns, samt lofvade att hugga och framskaffa erforderligt timmer.
Alenius å sin sida åtog sig att anställa ett par svenska timmermän, hvilka skulle leda
byggnadsarbetet: sin betalning kunde dessa timmerkarlar få af Sorsele kyrkomedel.
Vid följande års visitation 13 jan. 1745 hade emellertid lappallmogen icke, trots löftet,
framfört något timmer, utan sökte genom allehanda undanflykter komma från saken.
Det dröjde ända till sommaren 1762, innan Tårna lappkapell stod färdigt. Då prosten
P. Fjellström 20 jan. 1763 höll visitation med Lycksele- och Sorseleborna, beslöt man
med lapparnes samtycke att hos vederbörande söka utverka tillstånd för komm. i
Sorsele Erik Lindahl att ett par gånger hvarje sommar hålla gudstjänst i kapellet och
för hans därigenom ökade besvär godtgöra honom med något lönetillskott. Enär de
lappar, som komme att bevista gudstjänsterna, vore komm. Lindahl obekanta till
antal och kristendomskunskap, skulle en skrift- och kommunionbok anskaffas. Så
fortgick det till år 1779, då v. landshöfd. i Västerbottens län H. J. Roos i skrifvelse
till lappmarksdirektionen föreslog en särskild predikants anställande i Tärna. Hsands
konsist, var därtill föga benäget, dels emedan inga nybyggare satt sig ned där i trakten,
dels tvifvelaktigt vore, om säden kunde mogna så högt under fjället. Alen på försök
anställdes där en kapellpredikant 1780. Denne framhåller i skrifvelse 23 juli 1780,
att marken närmast intill kapellet var så oländig och stenbunden, att den icke utan
stora kostnader och ljesvär kunde uppbrukas, hvarför han anhåller, att prästbostaden
måtte förläggas till en för uppodling tjänligare plats samt att han instundande
vinter skulle få biträda pastor i Arvidsjaur. Efter hemställan af direktionen gaf
lands-höfdingeämbetet 23 maj 1781 order åt kronobefallningsman Johan öhrling att utsyna
prästbord å lämpligt ställe. Sedan den förste kapellpredikanten år 1783 fått transport
till Volgsjö kapell under Åsele, uppehölls gudstjänsten i Tärna fortfarande af
prästerskapet i Lycksele-Sorsele, till dess detta åliggande öfverflyttades på khden i det 1822
nybildade Stensele pastorat, som äfven skulle inbegripa Tärna.
Nybyggareverksamheten i denna trakt tog med tiden sådan omfattning, att Tärna genom kgl. bref 8
juni 1853 konstituerades som kapcllag under Stensele med egen predikant och
jämlikt kgl. bref 12 sept. 1902 afskildes från Stensele för att från och med 1 maj 1903
bilda särskildt gäll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:44:43 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/4/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free