Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2lC)
UMEÅ LANDSFÖRSAMLING
Skellefteå pastorat (se III. s. 302). Jämlikt kgl. bref 19 febr. 1584 bekom
herr Erich i Skellefteå frihet från en sedan föregående år resterande
kostgärd, enär han var tillstädes vid drottning Katarina Jagellonikas
begrafning i Upsala 16 febr. 1584. Samma år erhöll han transport till Umeå
och uppbar enligt kgl. bref 7 febr. 1587 såsom prost öfver Södra
Västerbotten åtminstone under åren 1587—90 prostetunnorna från prosteriets
fyra kyrkor. Ifrig anhängare af Johan III:s liturgi fick han 26 dec. 1588
konungens fullmakt att »optaga M. Abrahams böcker både i Helsingland
och Ångermanland». Bekant är, hurusom den landsflyktige ärkebiskopen
Abraham Angermannus för liturgiens bekämpande lät i Tyskland trycka
såväl sin svärfaders Laurent. Petris motskrifter, »Dialogus om den
förvandling, som med messan skedde» (tr. i Wittenberg 1587), »Om
kyrkostadgar och ceremonier» (s. å.), som sitt eget arbete »Refutatio erroris
Her-berti de consecratione sacramenti» (Hamburg 1588), hvilka böcker trots
införselförbud hastigt vunno spridning i riket. Konungen befallde därför,
att efterforskningar skulle anställas för att upptäcka den, som infört och
utprånglat dessa skrifter, och att alla åtkomliga exemplar skulle indragas:
»Den som dem förhölle skulle förlora sin egendom och anklagas för lifssak».
Herr Erik i Umeå var nu en af de män, som mottogo konungens uppdrag
att i landsorten beslagtaga dessa förbjudna publikationer. Konung
Johans intresse för stadsanläggningar i öfre Norrland hade, som nämndes i
inledningen, resulterat i grundandet af en stad vid Umeå landskyrka i
slutet af år 1588, och för beredande af därtill erforderligt utrymme hade
prästbordet måst släppa till en del af sin jord. Som godtgörelse härför
befriades khden i ett kgl. bref af 20 juni 1589 från utgörandet af det till
4 t:r uppgående taxesmöret »enär en del af prästebordzåkern blifvit
anammat ifrån kirkiobolet i Umå socken och lagt under staden, som ny bygt är,
så att kyrkoherden därsammastädes H. Erich Laurentij nu icke förmår att
hålla så många kiör och boskap som tillförene». Äfven för sitt
skattehemman i Bulmark beviljades khden 1591 några års frihet från utlagor.
Jämte prosten Andreas Nicolai i Piteå och landsskrifvaren östen Nilsson
hade herr Erik fått konungens uppdrag att ransaka om rågränserna mellan
Sverige och Ryssland, men synes ej aktivt deltagit i detta mödosamma
värf. (Jfr III, s. 66 och Handl. rör. Skand. hist. 39, s. 107.) Han afled
1593 och hans hustru kallas följande år efterlefverska.
G. m. Wendela Maltsdotter, dotter till borgmästaren i Sthm Matts Persson.
År 1584 hade khden med sin hustru ärft l/s uti ett stenhus i staden mellan
bro-arne, benämndt Skulthenshuset, samt en tomt vid den gata, som ännu heter
Skuttens gränd; den O mars 1591 tillbytte han sig af rådman Mårten Olsson, som
var gift med khdens svägerska Elisabet Mattsdotter, ytterligare l/« i samma hus.
(Perg. br. i UB.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
