- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Fjärde delen /
223

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2lC) UMEÅ LANDSFÖRSAMLING



därom. Än mer, större delen visste intet rätt besked om tre personer i
Gudomen, som är dock likasom förste ABC i vår kristendom, ja visste icke
ens hvem Kristus var, som dock är enda grunden till vår salighet. . .
Emellertid begick hvem som ville den heliga Herrans Nattvard, utan att
engång mäla sig an.»

Här blef det en kräfvande uppgift för den nye khden att bättra hvad
som fattades i församlingens kristliga insikter och ingjuta en ny anda i
deras religiösa lif; han gick till storms mot den själlösa utanläsningen och
skydde ej att från nattvardens åtnjutande afstänga dem, som ej förstodo
dess höga innebörd. Han indelade församlingen i vissa rotar och
sammankallade en sådan till ottesången hvar söndag, därvid han utvecklade ett
katekesstycke, förhörde en hvar däröfver och kräfde svar ej efter boken,
utan vande åhörania att bruka sitt förstånd. Genom detta sätt att gå
till väga kunde hvarje församlingsmedlem flera gånger om året bevista
dessa katekesförhör. Med stigande upplysning grepos isynnerhet de unga
af ifrig kärlek till kristendomens sanningar och en stark andlig rörelse
uppkom, som underhölls genom predikningar och bibelförklaringar, men
äfven fick motståndare särskildt i grannsocknarna, för hvilka denna
uppryckning i religiöst afseende tedde sig som »ett oväsende». Oviljan vände
sig främst emot Grubb. Hsands konsist, synes ock mot honom hyst en
viss afvoghet, som vid flera tillfällen tog sig uttryck i åtgärder, som voro
ägnade att nedsätta honom i församlingsbornas ögon. Medan han för
deltagande i riksdagen uppehöll sig i Stockholm från nov. 171S till sept.
1719, hade den religiösa väckelsen i hans församling medfört en del oarter,
som äfven spridt sig till angränsande socknar. I anledning häraf hade
konsist, infordrat närmare underrättelser ej blott af pastoratets
komministrar utan äfven af khdarne i Bygdeå och Nordmaling och utfärdade
19 okt. 1719 en varningsskrifvelse till berörda församlingar utan att Grubb
själf fått tillfälle yttra sig öfver de påtalade förhållandena, i hvilka det
för honom vid hemkomsten var en lätt sak att åstadkomma rättelse. Hans
begäran att få inkomma med förklaring bevärdigade konsist, ej med något
svar, och först i början af år 1720 fick han genom sin i Sthm bosatte broder
Michael vetskap om, att konsist, redan 30 nov. föregående år till K. M:t
insändt en anmälan och 18 jan. 1720 ett extrakt af de inkomna
anklagelserna. Till deras bemötande utgaf nu Grubb af trycket sin berättelse oin
det s. k. oväsendet i religion och kyrkodisciplin i Umeå, däri han
vederlägger de utslungade beskyllningarna och förklarar, att om hans
föregångare i församlingen och prästerna i grannsocknarna skött sin
ämbetsplikt på det rätta sättet, skulle intet oväsende förekommit. Detta
uppkallade mag. J. Telin, måg till khden i Bygdeå, till ett bemötande i en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:36:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/4/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free