Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2f)8
undersåker
dersàker 1636 och fick utstå inånga vedervärdigheter i följd af de dubbla
krigiska förvecklingar mellan grannländerna, som inträffade under hans
ämbetstid. Vid svenskanias infall i Jämtland 1644 flydde han liksom
flertalet ämbetsbröder till Norge, och svenska regeringen förordnade 6
maj 1644 till pastor i Undersåker en sacellan Ericus Petri i Södermanlands
Tuna, ehuru denne aldrig kom att tillträda här, ty efter fredsslutet i
Brömsebro 1645 återfingo de till Norge afvikna khdarne på egen begäran sina gäll.
Den 31 juli 1646 erhöll herr Adam af landshöfding Strijk utfärdadt pass att
resa till Trondhjem för att där besöka sin hustrus släktingar (GLA,
Diarium). Under norrmännens invasion i Jämtland 1656 måste khden liksom
öfriga präster leverera proviant åt den militärstyrka, som belägrade
Frösö skans. De kommo härigenom i misstanke för att ha stått i maskopi
med fienderna, sina forna landsmän, men med undantag af khden i
Ragunda blefvo de alla frikända, ehuru guvernören Claes Stiernsköld synes
visat herr Adam sin ogunst genom att afstyra hans förflyttning till
Brunflo pastorat, som blifvit ledigt och till hvars erhållande han var påtänkt.
Under en ämbetsresa till Kall synes han ådragit sig en stark förkylning,
som medförde en svårartad ledgångsreumatism, hvarigenom han de två
sista åren af sin lefnad förblef en krympling.1 Afled 9 febr. 1662.2 Han
säges ha varit en from man, men haft en Xantippa till hustru.
G. ni. .Iterita Jönsdotter, tydligen från Trondhjem. Hon bodde som änka i
Hanabacka i Oviken på en gård, som brann upp 1682; †I9,10 1693. begr. i Oviken.3
1 Tre år efter hans död väcktes af hans söner en anklagelse mot en lappkvinna i Kall
Gunilla Jonsdotter, hvilken beskylldes för att genom sina trolldomskonster vållat eller bidragit
till herr Adams död. Vid det ofvan nämnda besöket i Kall hade han vägrat att på samma dag
kyrktaga henne efter 3:dje barnet, skrifta och viga henne med lappen, som var fader till
barnen, hvaröfver hon utfarit med hotelser. Under hemresan från Kall hade khden nu träffats
af ett trollskott, lappgaud, hvaraf han uti 14 veckors tid fick utstå en odräglig sveda och värk
ocli återfick aldrig sin hälsa, utan måste gå pà kryckor. Saken behandlades på Undersåkers
ting ’/a 1665 och vid förhöret framkom, att lappkvinnan hade vid ett par tillfällen botat värk
genom brännande. Khdens son Claes Adamsson vidhöll nu anklagelsen mot Gunilla för faderns
hastigt påkomna sjukdom under påstående, att eftersom Gunnil kunde böta, kunde hon 110g
också konsten att förgöra, det Gunilla alldeles och inständigt nekade. Hon ålades att skaffa
sig värningsinän till nästa laga ting, som hölls 18/n> 1666, då hon angaf sin broder, 2 syskonbarn
och sin brorshustru. Dessa godtogos ej af rätten, som dömde henne till döden. Domen
underställdes Hofrättens pröfning och resolution.
2 Khdens prydliga grafhäll af täljsten låg 1882 oskyddad på gamla kyrkogården och
bar följande randskrift: Hic est tumulvs viri kew et doctiss. dni Adami Wilhelm i
Klakgukdii ultra xxvi assos ecclesiæ hujus pastoris, qvi Undersagriæ obiit ix
febr. MncLxu cum assos vixissET lvn. Midtfältet var fylldt af sentenser på latin.
3 Hennes grafsten låg 1882 öfverst på trappan, som ledde upp till gamla kyrkans
sakristia och bar följande illa huggna inskription:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
