- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Fjärde delen /
293

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vibyggerå

293

dena, väckte i hög grad den stora allmänhetens intresse och bidrog äfven
att rikta vära konstnärers blickar på fjällviddernas skönhetsvärden och
den säregna lappkulturens rikedom på tacksamma motiv.1 Med fullt fog
fann Svenska Akademien anledning att med sitt Lundbladska pris belöna
den först utkomna delen af Læstadii Journal. Den lifliga stilen gör arbetet
njutbart äfven för en nutida läsare. Några af honom här mera i
förbigående fällda och tydligen delvis missförstådda uttalanden rörande
missionsarbetets syftemål och rusdrvcksöfverflödet föranledde P. Wieselgren till
ett par satiriska anmärkningar i »Sveriges sköna Litteratur». (Del 4. Ups.
1849, s. 355.) Efter att i Upsala 1831 speciminerat præsidendo aflade
Laestadius i maj s. å. past.-ex. i Hsand samt i juni undervisningsprof för
kollegat. Samma år ingaf han till domkapitlet i Hsand och till
kanslistyrelsen ett betänkande om undervisningsverket i lappmarken och
utnämndes 1832 i anledning häraf till visitator i lappmarksförsamlingarna
för de tre följande åren. På grundval af sin härunder förvärfvade närmare
kännedom om de kyrkliga förhållandena utarbetade han 1835 ett »Förslag
till reglemente för ecklesiastikverket i Lappmarken», hvilket efter
tillstyrkande af vederbörande prästerskap och Hsands konsist, inlämnades
till ecklesiastikexpeditionen, omnämndes i berättelsen till Riksens Ständer
1840 och lades till grund för det 14 apr. 1846 utfärdade reglementet.
Olyckligtvis hade han sökt och i juni 1832 erhållit ett kollegat i Piteå, men fick
flera år mot all beräkning endast uppbära 1/4 af lönen och måste taga
tjänstledighet för att fullgöra visitationerna i lappmarken. Härigenom
ådrog han sig en skuldsättning, som för honom blef ganska tyngande.
Han sökte därför och utnämndes år 1836 till den första khden i Vibyggerå
föga inbringande pastorat, tillträdde här sommaren 1837, efter att under
vårterminen uppehållit rektorsbefattningen i Piteå skola. Han installerades
dock först 19 aug. 1838 af biskop Franzén samt fungerade som respondens
vid prästmötet i Hsand 1839. Hans lifstid blef kort, ty han afled redan
6 aug. 1841. Gladt lynne, tjänstvillighet och hjälpsamhet voro för honom
utmärkande egenskaper. En minnessten restes sommaren 1911 å hans
graf på Vibyggerå gamla kyrkogärd. Var nog värd större framgång i
lifvet, än som blef honom förunnad.

G. i Närtuna prästgård ss/s 1828 m. Karolina Fredrika Hagberg, dotter af
byggmästaren vid Visteby kvarnar Fredrik Hagberg och Eva Maria Herbst.
Hon erhöll 1842 för sig och 6 minderåriga barn 2 extra nådår och uppbar från
1853 års början 150 rdlr i gratial från Ecklesiastikverkets fonder; † i Rcscle
prästgård ®/io 1879, 70 år ti mån.

1 Så synes varit förhållandet med Joh. Fredr. Höckert, se A. J. T. Borelius’ monografi
öfver denne, Sthm 1927, s. 113.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:36:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/4/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free