- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Fjärde delen /
326

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326

ådals-liden

ÅDALS-LIDEN

(före 1886: Lidén, Ångermanland).

Lidh utgjorde vid 1300-talets början ett eget gäll, som i den s. k. Sexårsgärden
af år 1314 påfördes en årsafgift af 6 öre (DS 3, n. 1946). Till lösen af ärkebiskop
Olof Björnssons pailium år 1316 bidrog kyrkan i Liidh med 1 mark och kyrkherden
med 2. Om tiden för pastoratets läggande som annex under ficselc kan för närvarande
endast sägas, att detta måste ha skett före reformationen. Liden, hvarest Rcscle
komministrar i regel sedan gammalt voro bosatta, ehuru kapellansbord först 1799 där
inrättades (se inledn.till Resele), återfick sin ställning som själfständigt pastorat genom
löneregleringsresolutionen 23 mars 1866, däri föreskrefs, att afsöndringen skulle
äga rum efter dåvarande khdens i Resele och komministerns afgång, hvilket inträffade
år 1869. Komministerbostället och kyrkojorden anslogos åt den nve khden. som
tillträdde tjänsten 1 maj 1871 och sedan dess varit ensam ordinarie präst i församlingen.
Sockennamnet ändrades genom kgl. förordning 17 apr. 1885 till Ådals-Liden för att
undvika förväxling med Liden i Medelpad, som samtidigt erhöll namnet Indals-Liden.

Då klockeskatten år 1531 under kon. Gustaf I uppbars i Ångermanland, måste
Liden afstå sin största klocka med allt järn och tyg och af kistone lämna 14 mark.

Den nuvarande träkyrkan, hvars föregångare likaledes var af trä, uppfördes
1817—20 af Erik Ersson, har ett litet torn öfver östra takpartiet och sakristia längst
i öster. Dekorationsmålningen vid altaret utfördes 1826 af Per och Göran Sundin,
predikstolen förfärdigades af Nils Olof Nylén. Bland inventarierna märkas en
sittande madonna från 1200-talct (dep. i Hsands museum) samt en kalk och patén af
silfver från 1300-talet.

KYRKOHERDAR.

1. Per Alfred Nikolaus Sundelin (1S70—82), utn. 13 dec.
186g till khde i Lidens från Resele nyutbrutna pastorat, hvilket han tilltr.
i maj 1871, men tjänstgjorde här ss. nädårspredikant fr. juni 1870; tilltr.
som khde i Nora och Bjärtrå 1882, se Nora.

2. Viktor Bernhard Frisendahl (1882—igo6), utn. khde i
Lidens pastorat 13 dec. 1880, tilltr. 1 maj 1883, men tjänstgjorde som vice
pastor ecklesiastikåret 1882—83. Tilltr. 1906 som khde i Ramsele.

3- Nils Petrus Edlund (igoö—igi8), f. 7 okt. 1S50 i Resele
s:n, son af kyrkovärden, landtbrukaren Erik Edlund och Brita Christina
Nilsdotter. Efter mogenhets-ex. i Hsand 27 maj 1878, stud. i Upsala ht.
187g; med dispens från prakt. teol. ex. prästv. i Hsand 24 juli 1883 till
komm.adj. i Hallen; v. past. i Vännäs 2 juli 1884, komm. i Anundsjö 6 dec.
s. å., tilltr. i maj 1885. Af Björna församling kallad till 4:de profpredikant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:36:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/4/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free