- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Fjärde delen /
342

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342

öfver-kalix

ÖFVER-KALIX.

(Norrbotten.)

Sedan det i Grelsbyn i öfre delen af Kalix’ socken pà 1630-talet uppförda kapellet
kort efter dess fullbordade 1637 förbränts af vådeld, ingick Upsala domkapitel till
K. Maj:t med en intercessionsskrift för socknebönderna, att de måtte få någon hjälp
till kapellets återupprättande (Hdpr. 1 10 1638). Nybyggnadsarbetet var antagligen
färdigt, då kapellborna i en gåfvohandling af 26 juli 1639 till prästbord i Öfver-Kalix,
afstodo 1 » mantal af sin skattejord genom sammanskott af ett stort antal små
àker-ocli ängslotter. Härtill kom en del jord, som förut legat under moderförsamlingens
prästbord. fiskevatten m. m. (Eckl. bost. IV, s. 239—246). Bönderna förbundo sig
äfven att inrätta boställe åt den blifvande kapellpredikanten och anhöllo därför,
enl. prosten Andreas Canuti’s rapport till nyssnämnda domkapitel (14 mars 1640)
om befrielse från byggnadsskyldighet beträffande prästgården vid moderkyrkan.
Härpå svarar konsist. 6 maj s. å.; att detta var dem ej tillåtet; vela de dess förutan
bygga vid kapellet, står i deras fria vilja göra och låta, men prästegårdsbyggningen
skola de för ingen del försumma. En konsistorii hemställan hos K. Maj:t febr. 1641.
att öfverkalixborna måtte erhålla någon hjälp att löna sin sommaren 1640 ditskickade
predikant dn. Laurentius Calicius synes icke ha ledt till önskadt resultat, ty den 13
aug. s. å. förnya de sin anhållan om understöd åt sin präst, emedan pastor och
kapellanen i Neder-Kalix af dem utkräfde både tionde och kapellanslönen. För en
rationellare lösning af frågan igångsattes emellertid på kapellpredikantens initiativ en
aktion att få kapellaget utbrutet från moderförsamlingen till eget pastorat. Sedan
landshöfdingen Frans Cruse ti dec. 1642 besökt Kalix för att å H. M. Drottningens
vägnar närmare undersöka förhållandena och K. Maj:t i bref 16 aug. 1643 befallt
honom att med ärkebiskopen öfverlägga i saken, hvilket utmynnade i en tillstyrkan af
Ups. domkap. 25 aug. 1643, utfärdades iS apr. 1644 den kungl, förordningen om
uppdelningen af Kalix’ pastorat i tvenne gäll, därvid landshöfdingen bemyndigades att i
samråd med prosten afgränsa de byar, som borde höra till Öfver-Kalix, och föreslå
lämpliga gärdar till kyrkobord. Prästbordsfrihet för pastorsbostället beviljades
genom K. Befallningshafvandes bref 18 mars 1067. En mindre del af socknen
afsöndra-des 1856 till Korpilombolo då nybildade kapellförsamling, som lades under
Öfver-Torneå pastorat.

Komminister har funnits i Öfver-Kalix sedan slutet af iöoo-talet.

Den vid församlingens utbrytning förefintliga träkyrkan, belägen på en halfö
midt emot Angesåns inflöde i Kalix älf, nedbrann jämte alla sina prydnader 26 febr.
1690. Hon hade på khden J. Halsii tid målats af målaren Benkt Larsson. Ny
träkyrka, 31 aln. lång, 15 aln. bred med sakristia vid ena långsidan, uppbyggdes s. a.
på samma plats, invigdes 18 sönd. efter Trinit. och ncdrefs då den nuvarande år 1858
fullbordade träkyrkan byggdes. Första gudstjänsten i denna bevistades af Carl XV,
hvilken som kronprins-regent samma sommar företog en resa genom Norrland. Det
med 8-sidig lanternin försedda tornet liar sin plats vid östra långsidan, sakristian å
motsatta långväggen. Altaret vid södra kortsidan prydes af ett kors med hängande
duk mellan kopplade kolonner uppbärande en af en rundbåge omgifven sol. Den vid
västra långväggen placerade predikstolen liar uppgång från bakomliggande sakristia.

Afbildningar af kyrkan förekomma i Svenska bygder. Bd 2, s. 77; Från bygd
och vildmark 1926, s. 119; Sv. Turistfören, årsb. 1899, s. 262.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:36:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/4/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free