Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
öfver-torneå
ÖFVER-TORNEÅ
med HIETANIEMI, PAJALA, MUONIONISKA, KORPILOMBOLO och
KENGIS bruksförsamling.
(Norrbotten.)
Bland de Norrbottenssocknar, som ärkebiskop Jacob Ulfsson fick mottaga som
förläning af svenska riksrådet 20 aug. 1482. uppräknas äfven Tornö med Sarkilax
som annex, det finska namnet på Öfver-Torneå kapellförsamling. I bref 20 nov. 1530
förordnade kon. Gustaf I, att Strkelax skulle som eget gäll vara skiljdt från Torne
och utnämnde på samma gång khde i det nya pastoratet (KGR). l)ess själfständighet
torde rätt snart, sannolikt före 1539, blifvit upphäfd och själavården återtagits af
prästerskapet i N.-Torneå. En af kapellanerna därstädes synes åtminstone i slutet af
1590-talet varit stationerad vid kapellet, till dess den definitiva skiljsmässan mellan
församlingarna ägde rum på grund af kgl. resol. 20 okt. 160Ö. Däri föreskrefs, att
den del af Öfver-Torneå socken, som återstod efter den samtidigt påbjudna
afsönd-ringcn af Torne lappmark till eget pastorat (Enontekis), skulle bilda särskildt gäll åt
den redan utnämnde khden i Ö.-Torneå, samt att den, som förut varit khde öfver
båda socknarna, endast skulle få behålla Neder-Torneå (HSH 39, s. 222). De kungliga
kommissarierna, åt hvilka den närmare regleringen af Lapplands kyrkliga
förhållanden anförtrotts, meddela i sin juli 1607 afgifna rapport, att pastoratskiftet ägt rum.
Benämningarna Öfver- och Xeder-Torncå socken förekomma redan i handlingar från
1500-talets förra hälft, men ännu på 1700-talet omtalas Öfver-Torneå stundom
under sitt gamla namn Serchelachtij, så t. ex. i ett tingsprotokoll från år 1734.
Församlingen benämnes ock Matarengi, efter namnet på socknens nuvarande kyrkby.
Det äldsta medeltida kapellet var byggt på ett näs å Kuivakangas bvägor, helt
nära en smal älfgren, som skilde fastlandet från Hapakylä holme. Från sitt besök
därst. 17 dec. år 1600 har riksantikvarien Johan Bureus lämnat några värdefulla
anteckningar.1
I den berättelse, som den kgl. kommissarien Daniel Hiort 28 apr. 1606 ingaf till
konungen, omtalar ban bland annat, att Öfver-Torneå kyrka låg »sijdt och olägiligt
för vathen skull, begynner och suàrt bliffue nedrutten», hvarföre sockneborna hade i
sinnet att bygga en ny kyrka på en ort längre söderut intill älfven benämnd Hetenimme.
Farhågorna för sockenkyrkans riskabla läge besannade sig redan 1615, då Tomeälfven
vid den starka vårfloden tog en annan fåra och anställde stor förödelse i bygdén samt
bortförde kapellet med dess klockstapel och klocka. Ett nytt kapell uppfördes nu år
1617 vid foten af Säkivaara i Matarengi på en säkrare plats. Som bidrag till kyrkans byg-
1 »Ther sàgh jagh Träkappalet, som är S. Anders k(vrka) och sägz vara älder än Torne
kyrkia, som är af steen, tlier voro kors på kyrkegården, men i Torne klabbar medh små
järnkors ofvan i. uti Trägolvet voro slagna sinå järnkors, ther voro 3 altar och månge beläten,
små fönster. Utan för bolgården (voro) stänger knut emellan för grimskaften skull. Prästen
bodde siälf i rök stughu som och alle gemene böndrcii, men för väghfarande hadhe han som
och andre the rijkaste stugur medh skorsten, glasf(enster) och hord och sånger» (G.
Klemming), Ur en samlares anteckningar. Ups. 1883—86, s. 178. — Kapellanen herr Jören
(Georgius Henrici, II, s. 58) ägde ett latinskt breviarium tryckt i Nürnberg 1485, och i kyrkan
fanns ett exemplar af det ståtliga Missale Upsaliense, hvilket ärkebiskop Jacob Ulfsson låtit
trycka i Basel 1513. Vid ofvannämnda besök inskref Bureus däri sitt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
