Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vil lade Eder understoo (förstå) hvor sterk jeg er innen porten, om her kom någet poo:
först Per Baggij, Niels Venelboe, Per Scriffuere och jeg; Nils Lynderop eller Per Saxen
vil jeg icke regne; ty de ville so gerne verre uthe om Torn Berrijg (tysk: Bereich,
omfång; så långt kulorna nå) som andestädtz. Her er icke mange, ther kand enthen skjude
med Skerpentiner eller mett Hager[1] utthen vi 4 eller 5 thersom någet pakommer; vil
jeg oc bede mig Gud te help poo ytt, at her var icke et Skud, enthen med Hager eller
mett Skerpentiner syden de vorde rensytt; y hvilken thett haffver fört för Eder han loij
mig poo som en skalck; nær jeg kommer till Eder, kand det da beviss, at jeg haffver
Spijldth et Skud vell jeg stoo Eder till rette therför." Höfvidsmannen på Warberg, Trued
Ulfstand, som 1535 rustade i Skåne för att återintaga nämnda slott, som den derstädes
fångne lybeckska öfversten, Marcus Mejer, med svek bemäktigat sig, skrifver till Sofia
Krummedig, Eske Bildes fru, som då var på Ellinge, dat. Lund den 12 Juli 1535: "Jeg
haffver ett styck po Wallen, som jeg haffver lenett eder. Kjere Fru Sofie, sa er min
kjerlige bönn till eder (effter jeg haffver ther trang till) jeg maatte få mitt Skytt igen.
Oc beder jeg J ville skriffve eder fogde till oc sende meg breffvit med thette budhet, vilde
J lene mig en fjerding krudt ther till, tha ville jeg gerne bethale eder then i framtijdhen."
Samma år beder höfvidsmannen på Helsingborg, Tyge Krabbe, att hon från Wallen ville
undsätta honom med en tunna krut, mot krut åter eller så många penningar hon ville hafva.
Ehuruväl det med vallar befästade slottet egt en fordna tiders krigskonst motsvarande
styrka samt på trenne sidor omslöts af den lilla insjön och på den fjerde af en bred
vattenfylld graf, hvaröfver en vindbrygga förde; så har det likväl, sedan bättre eldvapen
kommo i bruk, ofta härjats af fiendehand. Uti Halmstads tide-register står antecknadt, att
1507, fredagen före Christi himmelsfärdsdag, brände de svenske under Svante Sture
Halmstad, Laholm och Wallen (munitissimæ arces). Under kriget 1676—1679 uppbrände
snapphanarne Wallen och lärer detta troligen inträffat efter slaget vid Halmstad, sedan
danska arméen dragit sig tillbaka från den derefter tagna positionen vid Woxtorp.
Mindre kanonkulor, såväl af sten, öfverklädda med bly, som ock af jern, hvilka funnits vid
Wallen, vittna ännu om fordna fejder.
Innan vi öfvergå till Wallens personal-historia vilja vi, såsom inledning, förutskicka
några ord om rättsförhållanden samt seder och bruk under 16:de och 17:de seklen. Hvarje
adelsman hade rätt till alla 3, 6 och 9 markers sakören, d. v. s. om någon af hans
tjenare eller bönder dömdes till dessa böter, tillföllo de herremannen och icke kronan. Det
låg derföre i godsherrens intresse att beifra dylika lagbrott, och äfven sedan provinsen
kommit under svenska spiran, finna vi ett dylikt förhållande hafva egt rum, till och med
efter år 1683, då svenska lagen blef gällande i Halland. Den vid en sätesgård anställde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
