Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullmäktigen eller ridefogden, motsvarande vår tids inspektorer, ålåg ett dylikt fiskalsembete,
och bevislig uraktlåtenhet dervid bestraffades, åtminstone sedan svensk lag införts. Enligt
Hööks häradsrätts dombok af 1684 fälldes det utslag, att, då fullmäktigen för herr
Cronacker, som egde några hemman inom häradet, tagit ett lass hö i mutor för att förlika
parterna uti ett svårt edsörebrott, de böter, som eljest skola tillfalla herrskapet, nu
tillerkändes kronan, och länsmannen ålades att lagföra fullmäktigen, för det han understått
sig saken aftinga. Likaledes finna vi t. ex. huru fru Cracows fullmäktige, Henrik
Jacobsen, vid bönedagsgudstjensten räknade de felande och instämde dem till häradsrätten; huru
han inkallade åboer på godset och qvinnspersoner, som begått brott mot sedligheten m. m.
samt fullföljde målen vid landstinget.
Den domstol, inför hvilken adelns enskilde tjenare och underhafvande inställdes,
kallades gårdsrätt eller borgstufverätt, emedan den hölls i den s. k. borgstufvan, der gårdens
manliga tjenare uppehöllo sig. Denna lag, som ursprungligen var ämnad för konungens
hoffolk, tillämpades äfven af adeln för brott, begångna inom sätesgårdens murar. En
dylik borgstufvedom förefinnes, som egaren af Wallen, Eske Bilde, lät utfärda på sin gård
Månstorp i Skåne, dat. den 8 December 1550. Borgstufvurätten utgjordes af 12 bisittare
under gårdsfogden Nils Persons præsidium. Den anklagade, Jens Skreder, Eske Bildes
tjenare tilltalades derföre, att han af 5 stycken och 7 alnar "Engelskt", som han
emottagit för att sy kläder åt Bildes svenner och tjenare, underslagit sig 7 alnar och 1
qvarter, och borgstufverätten dömde honom enligt gårdsrätten, som innehåller: "Stiell Mand
Öre hwdstrygis: Stiell 2 Öre, vere Tyff", — att vara tjuf.
Men jemte förutnämnda rättighet till alla 3, 6 och 9 markers böter, kunde konungen
såsom särskild nåd eller belöning förläna en jordegande adelsman med rätt "till hals och
hand och alla 40 markers böter", det högsta bötesbeloppet. Ja, på herredagen i Odense
1527 lemnade Fredrik den 1:ste denna rättighet åt all Danmarks besutne adel.
Innehafvandet af dessa rättigheter utgjorde nästan detsamma som den s. k. birkerättsfrihet eller
birkefröjhed, med den skillnad, att den adelsman, som egde birkerätt öfver sina gods och
kringliggande socken, sjelf tillsatte domaren eller birkeskrifvaren samt att en dylik
jurisdiktion eller birk egde sitt eget tingshus, häkte och galgbacke. De, som lydde under
birkerätt, stämdes icke till häradsrätten, utan vad fullföljdes vid landstinget, der landsdomaren
pröfvade målet. Att Wallens egare utöfvat rätt till "hals och hand" öfver sina
underhafvande, derom vittna såväl det gamla borgfängelset, den så kallade "tjufkällaren", som
ock den midt emot gården belägna ön, som ännu kallas "galgholmen", fastän den numera
prydes af lusthus och grönskande träd. Men äfven utöfver dessa juridiska rättigheter
vågade den mäktige eller rike adelsmannen att sträcka sitt välde, hvarom följande skrifvelser
lemna bevis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
