Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De friheter, som danska adeln egde, blefvo densamma äfven tillförsäkrade i Malmö
recess af d. 18 Sept. 1662, hvars § 2 säger: "privilegierna bestå förnämligast deruti, att
adeln behåller sin rätt till hals och hand och de vanliga Birke- och Gårdsrätter, hvarefter
de hittills hafva utöfvat jurisdictionen; Item sina jura patronatus och gamla rätt till tionde
och kungligt sakfall; likaledes sina friheter och rättigheter öfver sina veckodagsbönder och
dagliga tjenare."
Danska författare antaga, att vornedskabet och stavnbaandet egentligen egde rum
på Seeland och de små öarne; men efterstående visar, att samma äfven florerade i
Halland och Skåne.
År 1392—1410 pantsätter erkebiskop Jakob för 300 lödige mark till riddaren
Abraham Brodersson Lunds kyrkas län i norra och södra Halland med gods och "Vornede".
Abr. Brodersson förbinder sig att bygga och förbättra godset och att "holde dets Vornede
ufordærvet". Den 25 Sept. 1415 förlänar konung Erik till höfdingen på Warberg, riddaren
Axel Pedersson, "sex vare bönder med thet gods som the uppå bygga och bo", beläget i
Bara härad, o. s. v.
Kongl. resolutionen på Luggude, Bjäre, Norra och Södra Åsbo häraders i Skåne
besvär, af 12 December 1693, § 2 lyder: Begära de underdånigst, att det må stå alla karlar,
antingen de äro födde på adelns eller kronans gods, lika fritt att emottaga gårdar, hvar
det behagar dem, och att de icke skulle tvingas till adelns gods; — i det särdeles Trued
Andersson i Erarp klagar öfver att hafva blifvit utmätt för 6 dal. smt, för det han hade
öfvertalat en dräng, som var född på en adligs gods, att hos sig taga tjenst: — "Will
Kongl. Majestät, att sådant föröfvadt missbruk och slafveri snarast skall afskaffas, och att
konungens undersåtare icke må behandlas som lifegne och trälar, men blifva skyddade med
lag och rätt."
Man kan häraf lätt bedöma frälseböndernas belägenhet intill slutet af 17:de
århundradet, äfven inom Halland och Skåne, der danska lagen och rättsförhållanden tillämpades
ända till 1683. För sig och efterkommande fastkedjade vid det herregods, der de sett
dagen, voro de för hela lifvet öfverlemnade åt herremannens eller hans fogdars godtycke!
Följande visa, "Rusticus queribundus", diktad af Niels Hansen 1668, skildrar, fastän i
starka färger, frälsebondens ställning:
<poem>
Jeg är mig en Bondemand
utaf ett foragted Stand,
ringeste bland alle.
Kjöbsteds-manden spotter mig,
andre månde latterlig
Rusticus mig kalde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
