Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huldskap. Härtill har han troligen förmåtts af sin broder, erkebiskop Hans, hvilken var
en af dem, som mest verkade för hertig Christoffers inkallande.
Pål Laxman har bebott Wallen samt genom köp, t. ex. 1435 af Ålstorps by i
Renneslöfs socken, utvidgat sitt jordområde. Likaledes är det kändt, att hans enda son, Peder, der
blifvit född. Med sin hustru Lisbeth Krummedig, en dotter af Erik Krummedig, hade han
äfven tvenne döttrar, af hvilka Margretha blef gift med Ivar Axelsson (Thott) till Lillö.
Peder Laxmand erhöll gården efter fadern. Man känner om honom icke mera än
att han varit gift med Else Brahe, en dotter af Thorkil Brahe till Rennenäs i
Skummeslöfs socken. Deras dotter, Else, blef gift 1:o med Niels Jenssen till Hammer (vid
Christianstad), 2:o med Lave Brock till Gammel-Estrup på Jutland.
Enda sonen Pål Laxman blef, sedan han tillöst sig systrarnes lotter, ensam egare
till Wallen. Hans födelseår faller icke senare än emellan 1430—1440, ty år 1462 är
han myndig och köper fastigheter, nemligen en gård i Bothstedhæ (Båtstad) af Per
Skräddare för 6 lödiga mark. Han har varit i tjenst såsom småsven eller väpnare hos riddaren
Eggert Frilie eller "uti hans befallning", såsom han sjelf benämner sin innehafda
befattning uti ett d. 13 Juli 1480 i Odense till Eggert Frilles arfvingar utgifvet qvitto. Han
kallas der "väpnare i Ogerup" (Laxmans-Åkarp nära Lund), och skulle man deraf sluta,
att fadern ännu lefde. Redan 1480 var han höfvidsman på Sölvitzborgs slott, då han
den 4 December på Roste bevittnar Nils Pedersen Brahes på Widtsköfle och hustrun
Magdalena Olofsdotters gåfvobref på gods till Svartbrödra-klostret i Åhus. Detta slott har
han, åtminstone såsom pantelän, innehaft till sin död; hvarjemte han 1482 förekommer
såsom höfvidsman "å rikets vägnar" på Krogen (Helsingörs slott), hvilket han ännu 1495
innehade. Förstnämnda år måtte hans fader eller moder hafva aflidit, ty 1482 och 1483
stiftar han själamessor uti S:t Anna- och Frue-klostren i Helsingör samt Gråbrödra-klostret
i Lund; men iakttager den försigtigheten att uti qvittobrefven låta införa, att om dagliga
messor icke hållas för hans salighet, hans föräldrars och alla christna själars, det
försumliga klostret skall återbära de erhållna 100 mark till honom eller hans arfvingar.
Riksråd 1480, riddare 1483, riksens hofmästare 1491, har han, särdeles efter sistnämnda år,
oafbrutet deltagit i regeringsärenden. År 1486 var han medlem af den interims-regering,
som vid konungens resa till Norge tillsattes i Skåne; år 1492 sändes han, jemte biskop
Glob och trenne andra rådsherrar, till Gottland, der de den 20 Juni höllo rättarting, och
1494 deltog han i mötet i Ny-Lödöse, o. s. v. Före afresan till Gottland hade han, som
nyligen köpt Asserbo gård på Seeland af herr Oluf Oxe till Thorsjö, med denne råkat i
tvist om några på gården befintliga lösören och af fruktan att denne under hans
frånvaro skulle taga sig till rätten, erhållit konung Hans’ lejdebref för sina gods, såväl under
frånvaron som ock sex veckor efter hemkomsten. Oluf Oxe aktade icke härtill, beväpnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
