Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han roffte over hæren mett höffviste röst:
then fræmerste vill jeg være!
Han badt fälle og værre, vell tröst,
therres fiinde att söge med ære.
Men hvad som mera än hans rikedom, makt och mannamod bidragit att åt efterverlden
bevara Laxmans minne, är han våldsamma död och domen öfver dödan man hvarigenom
hans rykte och ära förspilldes och hans barn bragtes till tiggarstafven. Äldre
historieskrifvare, såväl svenska som danska, anse konung Hans här hafva handlat orättvist och
hårdt. Tvenne nyare danska författare, som egnat en särskild uppmärksamhet åt denna
fråga, hafva kommit till olika åsigter. Den ene, en utmärkt rättslärd, har uppträdt till
konungens, den andre, en lika skarpsinnig historiker, till Laxmans försvar. Vi vilja här
återgifva hvad som kan tjena till ämnets belysning.
Efter den olyckliga utgången af det s. k. Ditmarscher-kriget, der danska ridderskapets
blomma stupade för en föga talrik bondehär, hade konung Hans jemte sin drottning,
Christina af Saxen, i början af år 1501, på Sten Stures begäran begifvit sig till Stockholm.
Underhandlingarne vid den blifvande herredagen lugnade ej sinnena; ett förbund slöts mellan
flera af Sveriges mäktigaste adelsmän, ibland hvilka äfven den förre riksföreståndaren Sten
Sture, och upproret grep allt mera omkring sig. I Augusti öfverlemnade konungen
hufvudstadens försvar åt sin gemål och återvände till Danmark med löfte om snar undsättning.
Stockholm belägrades, och den 10 Oktober öppnades genom borgerskapets förräderi stadens
portar, så att drottningen endast innehade sjelfva slottet, hvarest hon under hela vintren
uthärdade en sträng belägring. Konungen rustade emellertid i Danmark och ämnade att
sjelf med landsknektarne och en del skottska legotrupper vid första öppet vatten afgå till
Stockholm, hvarifrån han dock af en nödtvungen resa till Holstein förhindrades. Befälet
öfver expeditionen anförtroddes nu åt Laxman samt trenne danska riksråd. Men ännu i
första hälften af April hade flottan icke lemnat danska hamnarne. Såväl brist på
lefnadsmedel, som ansträngningar och sjukdomar hade under tiden sammansmält Stockholms slotts
besättning från 400 till 70 vapenföra män, och likväl afslog den hjeltemodiga drottningen
alla förslag att öfvergifva slottet. Hon delade modigt belägringens alla fasor och nekade
till och med att mottaga det vin, som erkebiskopen, genom Hemming Gadd, den belägrande
härens anförare, lät tillbjuda henne. Den 29 April stormades slottet och förborgen intogs;
nu ingicks vapenhvila och de påbörjade underhandlingarne slutades med en hedrande
kapitulation, hvarigenom drottningen erhöll fritt aftåg för sig och sitt hofhåll. Den 9 Maj
öfvergaf hon slottet efter att i 8 månader hafva försvarat det mot en styrka af öfver 4000
man. Tre dagar derefter eller d. 12 Maj ankrade danska flottan vid Stockholm. På
återvägen derifrån anlopp Laxman Kalmar, den enda fästning i Sverige, som konungen ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/herrghal/0027.html
