Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I:ste. Han qvarstannade i Norrige till påföljande året, då rikets råd i Aug. antog
Fredrik I:ste till konung.
Afunden öfver Krummedigs många förläningar i Norrige, hans häftiga lynne samt
särdeles Knut Alfsons mord hade förskaffat honom många fiender bland Norriges adel och
prelater, fastän han bland allmogen hade stort inflytande. Norska riksrådet begagnade
sig äfven af tillfället att såväl bemäktiga sig Krummedigs gods och län, som ock att vid
hyllningsaktens öfverlemnande inför konungen anklaga honom såsom den, "der sig
oredligen, orättfärdeligen och otillbörligen emot rikets herrar, andliga och verldslige och fattige
allmoge skickat, så att ingen danneman honom stort aktar eller tackar", hvarjemte de
tillkännagåfvo, att de tagit hans förläningar, 10 till antalet, från honom och gifvit till
andra "rikets ädlingar och innevånare", förklarande: "att de ingalunda ville hafva Herr
Hindrick Krummedig uti Norriges rikes råd, och ej heller boende eller vistande i riket för
många sakers skull, som de ej nu på denna tid skrifva vilja". Det var norska riksrådet
Vincent Lunge, som d. 24 Nov. i Ribe jemte norrmännens hyllningsakt äfven öfverlemnade
denna klagoskrift. Men Krummedig jäfvade anklagelsen med 24 riddares ed och frikändes
af konungen. Fiendskapen mellan dessa herrar urartade så, att Lunge i sitt och norska
rådets namn tillskref Krummedig ett öppet fejdebref, att "hvarest de eller jag eder eller
eders öfverkomma kunde, då skolen J förmoda eder ondt och icke godt". Han beskyller
Krummedig att hafva baktalat Norriges råd och hafva hotat Lunge med att icke oplockad
komma öfver Hallands ås. Brefvet är skrifvet d. 6 Jan. 1525 i Helsingör, hvarifrån
Lunge afseglade till Norrige för att sålunda undvika Hallands ås. Emellertid återfick
Krummedig icke sina norska gods och förläningar förrän en kort tid före sin död. År
1525 deltog han, i egenskap af arklie-mästare eller artillerie-befälhafvare, uti fejden mot
Severin Norrby och de upproriske skåningarne, bevistade träffningarne vid Lund den 7
April och vid Brunketofta den 29 April, efter hvilken Norrby d. 27 Juni nödgades
kapitulera. De följande åren uppehöll han sig på sina gods, och i Köpenhamn, när hans
deltagande i rådet det fordrade, intill slutet af Juli 1529, då han, jemte flera danska
riksråd, åtföljde prins Christian på dess resa till Norrige, hvarest han den 26 Juli
bevistade herredagen i Opslo. Vid sin afresa från Köpenhamn erhöll han konungens
befallning att på laglig väg söka återvinna något gods, som Vincentz Lunge fråntagit Otto
Holgerson Rosenkrantz’s omyndiga barn. En bättre sakförare kunde de aldrig få; också
fälldes domen redan, den 4 Aug. till barnens fördel. I September afreste prins Christian
med sitt följe från Norrige, landsteg d. 16 i Warberg och begaf sig derifrån till Gottorp.
Huruvida Krummedig varit prinsen följaktig på denna resa är ej kändt, men den 30
November var Krummedig åter i Malmö. Han begaf sig derifrån till sin gård Månstorp i
Skåne, hvarest han i början af 1530 insjuknade och afled uti Mars månad, 64 år gammal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
