Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gåsevadholm. Tölö socken, Fjäre härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rena, hans ögon klara och de utmärkte ej mindre en tänkande anda än godhet och
ädelmod. Han älskade en stilla och ordentlig lefnad, allt hans verk var städadt, och hans
outtröttliga arbetsamhet, som uträttade allt i sin rätta tid, fogade hans ärenden uti ett
godt och afpassadt skick, så att han väl fullbordade hvad hans riddare-valspråk innebar:
idogt och försiktigt. Ingen lidande gick ifrån honom ohulpen, ej heller vägrade han
någonsin den arbetsamme och flitige ett skyndsamt biträde".
Det är sålunda icke utan skäl som hans franske panegyrist utropar: Pleurons le, car
il ne peut plus faire le bien! (Eloge de N. Sahlgren, par l’abbé du Val Pyrau).
Sahlgren förvärfvade en högst betydlig förmögenhet och använde en stor del deraf
till nyttiga och välgörande ändamål. Bland dessa framstår det s. k. Sahlgrenska
barnhuset på säteriet Östad i Elfsborgs län. Här åtnjuta 80 barn vård och undervisning, ej
i kaserner, utan i arrendatorernas hem och Östads folkskola. Från 1776 hafva 1046 barn
der uppfostrats, och kostnaden derföre har uppgått till 394,000 Rdr. Barnens vård är
god, dock lärer testator åsyftat inrättandet af en slöjd- och jordbruksskola. Östads säteri
med underlydande 21 1/4 mtl inköpte Sahlgren för 100,000 dal. smt och 100 dukater.
Det är nu taxeradt till 357,000 Rdr. Till sin fädernestad gaf han 150,000 dal. smt
att användas till stadens nytta och prydnad, och till vetenskaps-akad. 50,000 dal. smt,
hvarföre den, enligt testators vilja, i bref af d. 18 Mars 1773 förpligtade sig "att
framgent vara ansvarig för berörde kapital, så att det aldrig må förminskas samt att räntan
deraf skall af akademien helt och hållet användas till årliga belöningar för dem, som
upptänka eller verkställa något nyttigt i landthushållningen." I bref af den 21 April
1773 ställde Sahlgren 1/6 af kapitalet till akademiens fria disposition, så att endast 5/6 af
räntan skulle till de förordnade årliga premierna användas.
Bland öfriga stiftelser må nämnas inrättandet af 3:ne lukrativa pensioner, till en
kommendör och en riddare af Wasa-orden samt till en för flit och kunskap i
landthushållningen utmärkt person. Den första utgöres af Gåsevadholm med underlydande 57 3/4
mtl, taxerade till 858,000 rdr, den andra af Kobergs och Hedes sätesgårdar med
underlydande 22 3/4 mtl. taxerade till 802,000 rdr, samt den tredje af Alfhems sätesgård med
dertill hörande 6 mtl, taxerade till 208,800 rdr. Men, då enligt testators bref af d. 2
Maj 1774, dessa pensioner först blifva tillgängliga sedan hans bröstarfvingar utan
afkomma utslocknat, och ännu ett tjugotal af äldre och yngre ättlingar lefva, torde tvifvelaktigt
vara, om och när Wasa-ordens och landtmannens förtjenster så rikligen komma att belönas!
Tvenne skådepenningar äro slagna öfver Sahlgren. Den ena, af vetenskaps-akademien
såsom tacksamhetsgärd för hans gåfva, bär hans bröstbild och på renversen en krans af ax
och frukter med inskrift: Certamina Georgica instituit anno 1773 samt med omskrift:
Extendens venura in sœcula curas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
