Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rossared. Fjärås socken, Fjäre härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att drottningen stiftade gemensamma själamessor, jäfvas af nedan anförda urkunder.
Lagerbring, som haft en af dem i handom [1], citerar icke det hufvudsakligaste af dess
innehåll, men tillägger: "en muntlig befallning har ock varit bifogad, att dessa messor
skulle afsjungas både för drottningens och Abrahams ro och hvila". Han lemnar dock
ingen upplysning, huru denna "muntliga, befallning" kommit till hans öron. Det
framställda påståendet "att Margareta icke länge öfverlefde honom" är väl så till vida sannt,
att hon afled 2:ne år efter honom, men hvarken sorg eller saknad var hennes dödsorsak;
af ofvan anförda urkund framgår deremot, att hon ännu, kort före sin död, egde tillräckliga
kropps- och själskrafter att beresa sina vidsträckta riken samt deltaga i herredagar och
räfsteting. Emedlertid har uppförandet af ett kapell vid Roskildes och ett altare i Lunds
domkyrkor till själamessors hållande för herr Abraham blifvit framhållet såsom ett bevis
på drottningens tillgifvenhet. Dessa stiftelseurkunder, den förra utgifven i Kallundborg d.
17 December 1411, den senare i Lund d. 26 Januari 1412, äro båda beseglade af
drottningen och flere danska riksråd. Men uti båda säges nästan ordagrannt detsamma, eller
att han bedt drottningen och att hon lofvat honom, "att vi för det som han oss qvitt lät
(efterskänkte) i gode mäns närvaro det som vi honom skyldige voro, skulle stifta och
fullkomna en evig messa och årtid på hans vägnar" i Roskilde och Lunds domkyrkor.
Intet ord förekommer derom, att messor jemväl skulle läsas för drottningen. Häraf synes,
att Margareta hvarken af tillgifvenhet eller af from vantro stiftat förenämnda altaren, utan
blott för att uppfylla sina till den aflidne gifna löften och skuldförbindelser.
Alla herr Abrahams stora förläningar och jordbesittningar tillföllo kronan och
drottningen synes icke tagit något steg för att till "gunstlingens" barn återställa någon del
deraf, fastän hon mellan arfvingarne delat hans på Warberg befintliga lösören. Det var
deremot konung Erik, som i Stockholm d. 25 April 1413, således efter Margaretas död,
af gunst och nåd till Thure Stensson (Bjelke) och Bonde Jakobsson (Thott) återgifver
alla de gods, "som Herr Abraham Brodersson egde den tid han lefde och han rätteligen
fångat hade, och vår kära Fru och moder, Drottning Margareta, och oss med rätta
tillfallne voro". Följande året utgifva förenämnde arfvingar ett qvittobref derå, dat.
Helsingborg d. 26 Januari, förklarande, att Abraham Brodersson var "rætæligen æffter landzlagh
vntliffuet före sine bröde skyld".
Efter fru Märetas död hade herr Abraham ingått nytt gifte med Cecilia Grim, dotter
af riddaren Niels Grim. Hon gifte sig åter med Bonde Jacobsson (Thott) till Krageholm,
som med henne erhöll Wapnö. I sitt första äktenskap hade han dottern Birgitta, som
först hade till man Jens Eskildsson till Wallö på Seeland och sedan Thure Stensson (Bjelke).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
