Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjuleberg. Abilds socken, Årstads härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken tjenstebefattning han 1709 bevistade fälttåget mot Norige. I Februari 1710 blef
han af fältmarskalken Magnus Stenbock, som fastat uppmärksamhet vid den tappre unge
mannen, förordnad till ryttmästare vid Adelsfanan och deltog samma år i kriget i Skåne.
Den 9. Jan. 1709 hade han ingått giftermål med Lunetta Maria Kruse (f. 1688),
dotter af öfversten, baron C. G. Kruse och Anna Sinclair. Han afled d. 10 April 1727
och enkan d. 25 Oktober 1728 samt begrofvos i Abilds kyrka. De efterlemnade 10 barn,
af hvilka det äldsta var 18 år.
Fru Lunetta var sin man med varm kärlek hängifven och efter 18 års äktenskap
var den ej kallnad, den räckte, besvarad, — äfven bortom grafven. Sägnen förtäljer:
sent om julafton, samma år som hennes make aflidit, lät fru Lunetta tillsäga kusken att,
liksom till ett högtidligt besök, spänna de svarta vagnshästarne för den stora kareten.
Hon satte sig ensam deruti och befallde den förvånade kusken att köra till sockenkyrkan.
Dit anländ, öppnade fru Lunetta, som medfört nycklarne till kyrkan och familjegrafven,
en af sidodörrarne, hvilken hon efter sig tillåste. Midnattstiden var redan inne, då kusken,
som under den långa väntan tagit sig en lur, af hästarnas otålighet väcktes. Han såg
då kyrkofönstren upplysta och nyfiken att erfara hvad hans matmoder der förehade, steg
han af, band hästarne vid grinden, gick till kyrkoporten och tittade in genom nyckelhålet.
Men huru skildra hans förfäran, då han derinne såg fru Lunetta och hennes afdöde man
ligga knäböjande vid altarringen. Bäfvande ilade han tillbaka och efter en stund trädde
frun ur den mörka kyrkan, steg i vagnen och återvände till Hjuleberg. Alla som sett
den otröstliga enkan funno med förvåning, att hennes förtviflade sorg förbytts i stilla saknad.
Men inom ett år var äfven denna öfvervunnen och hon för evigt förenad med den älskade.
På den kopparkista, som innesluter major Bengt Liljehööks stoft, ligger bilden af
ett barn, hållande ett äpple i handen. Såsom orsak såväl dertill som ock till fru Lunettas
nattliga kyrkobesök, har folksägnen följande variant. Vid stormningen af en fiendtlig by
inkom Liljehöök i ett hus, hvars innevånare flyktat, men qvarlemnat ett litet barn, hvilket
låg och lekte med ett äpple. I stridsruset, sig sjelf omedveten, genomborrade han det
med värjan. Ångern uteblef icke och fördystrade hans senare dagar, men sitt brott lärer
han, som hastigt aflidit af slag, först efter döden yppat för fru Lunetta, under önskan att
det mördade barnets bild skulle, som ett vittne om hans brott och ånger, läggas på hans kista.
De föräldralösa barnen uppväxte på Hjuleberg. Förmyndaren besökte dem en gång
om året egentligen för att granska bokslutet, och deras uppfostran var helt och hållet
öfverlemnad åt en gammal hedersman, Per Hansson, som ända från 1684 varit gårdens
fogde eller inspektor och år 1740 afled, efter att "hafva tjent sitt herrskap med
berömmelig flit och uppriktighet uti 56 års tid". Blef än kunskapsmåttet icke rågadt,
ersatte dock fosterfaderns råd och barnens naturliga anlag det bristande och ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
