- Project Runeberg -  Halländska herregårdar /
75b

(1871) [MARC] Author: Peter von Möller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wapnö. Wapnö socken, Halmstads härad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Salt lax 1/2 tunna, spicke lax ........................................ 4 stk.
Penningar af allehanda slag................................. 65 1/2 rdr 2 mrk 2 skl.
"Koeste (qvastar) 3 Thrauffe (à 30 kärfvar) à 20 skl." ..... 1/2 " " 12 skl.
"Thärsche-Penningl." 5 mrk af hvar gårdh (i stället för att uttröska sätesgårdens skörd) .. 67 rdr 1/2 mrk »

Enligt gårdsräkenskaperna från 1770—1773, och då gård och gods voro desamma som nu, utgjordes,
i medeltal, på Wapnö skörden af 23 t:r hvete, 184 t:r råg, 231 t:r korn, 232 t:r hafre eller 670 t:r,
afdrages derifrån utsädet 2 " " 26 " " 26 " " 43 " " 97 "
" till statfolket — " " 24 " " 26 " " — " " 50 "
" " kreaturen — " " — " " 14 " " 76 " " 90 "
" " herrskapets hushåll 8 " " 63 " " 51 " " 6 " " 128 "
återstod till försäljning 13 " " 71 " " 114 " " 107 " " 305 "
efter medelpris pr tunna à 30 dal. s:mt, 20 dal. s:mt, 15 dal. s:mt, 9 dal. s:mt, 4483 dal. s:mt
och då dertill lägges: bondegodsets landgille 1252 dal. s:mt och städjeafgifter 112 dal. s:mt
samt bidrag till underhåll af en ladugårdspiga 82 dal., för foderkreatur 630 dal. 2076 " "
s:ma 6559 dal.s:mt,
men derifrån drages: löner och "sågelpengar" till statfolket 500 dal., kronoskatte 427
dal., offer till presten 48 dal. samt utgifter för smide, bräder m. m. 550 dal., s:ma 1525 " "
var årliga kontanta nettobehållningen af Wapnö säteri, 4 mtl, med underlydande 50 mtl 5034 dal. s:mt.

Men »herrskapet» hade derjemte af gård och gods erhållit alla de natura-persedlar, som af
landtbruket kunnat lemnas. Tjenstehjonen i och för åkerbruket voro endast en inspektor med 170 dal. s:mts
lön, en ladufogde med 36 dal., en skogvaktare med 26 dal, en stalldräng och 2:ne ryktare, hvardera
med 24 dal. samt 2 ladugårdspigor, à 16 dal.

Numera lemnar Wapnö gård och gods, med undantag af ett mtl Wilshärad, som icke är
bortarrenderAdt, åt majoratsherren en årlig inkomst af 51,500 rdr rmt — eller mer än 10 gånger det
belopp, som honom erbjöds, då han tillträdde egendomen. Men när denna vidsträckta jordbesittning en
gång kommer i kultur, skall arrendet kunna utgå med dubbla beloppet.

Hofveriet eller den obegränsade arbetsskyldigheten har numera upphört i det s. k. nya Sverige,
hvarest det, ett minne från "vornedskabet och Stavnsbaandet", längre florerat än i sjelfva Danmark, der
det upphäfdes genom förordningarne af 25 Mars 1791 och 6 Dec. 1799. Då Wapnö är den
herregård i Halland, der det längst fortlefvat, torde en kort framställning derom här vara på sin plats.

Med "hofveri" förstod man i Skåne och Halland endast det obegränsade arbetet, hvartill
brukaren af en landbogård förband sig, men icke de till vissa dagsverken bestämda arrenden af de till
hufvudgården hörande torpställen. Landbonde-kontraktet eller "stadsmåls-sedeln", som vanligen utgafs
på lifstid, innehöll, rörande arbetsskyldigheten, blott det lika lakoniska som drakoniska stadgandet: "att,
hvarest det honom anvisas, förrätta allt det arbete, som honom anbefaldt blifver". Ingen annan
restriktion egde härvid rum, än att arbetet skulle utgå till lika stort belopp af hvarje landbonde, i förhållande
till hans innehafvande hemmans- eller gårdstal. Arbetet utgjordes af dagskörslor, s. k. "långäckor" eller
körslor, som erfordrade mer än en dag samt af mans-, qvins- och "smådagsverken", allt på egen kost.
Derjemte voro herregårdens åker och äng fördelade i lotter, hvilka brukades och skördades af
landbönderna. Då dessa åker- och ängstycken lågo på olika afstånd från gården, skedde vanligen hvarje
vår ombyte, hvarföre dessa också i 1653 års taxering benämnas "bytesåker och bytesäng".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/herrghal/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free