Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wapnö. Wapnö socken, Halmstads härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att kontrollera arbetsskyldigheternas vederbörliga utgörande funnos särskilda budkaflar för
hvarje arbetsslag, hvilka kringvandrade i föreskrifven cirkelgång, och hvarigenom såväl fogden som
bonden visste, "hvem som stod för äckan" [1]. Ej heller glömde "fjerdingsbonden" eller brukaren af en 1/4
gård, som 3:ne gånger utgjort sitt åliggande arbete, att låta budkaflen den 4:de gången gå sig förbi
till närmaste "tredingsbonde". Skulle åter hela godset eller en "rote" infinna sig till arbete, utsändes
"postpågen" och andra ilbud till de närmast boende, hvilka sedan, gård från gård, fortskaffade
ho(f)a-budet. Att låta ho(f)gårdsbudet "ligga nere", var en lika sällsynt som svår förbrytelse och aflopp ej
utan vederbörlig "castigation". Vid dylika uppbåd hände ej sällan, t. ex. under bergningstiden, att
utom bonden, som körde sina hästar, äfven dräng, piga eller hustru och barn eller "smådagsverke" på
samma gång måste infinna sig på ho(f)gården.
Med hänseende till landgillet eller afgälderna, hänvisades i "stadsmåls-sedeln" till hvad de "på
gårdskontoret förda längder utvisa och hvad hitintills brukligt varit". Dessa afgälder utgjordes af vissa
bestämda årliga afgifter i penningar, smör, gäss, höns, ägg o. d. samt derjemte af s. k. "småredsel"
såsom lingon, hallon och andra vildt växande bär, som ock af "raft och tillingar", qvastar, hackadt
eneris, liljekonvaljer, korfpinnar, med mera, hvartill jorddrotten kunde hafva lust eller behof och hvars
anskaffande icke förorsakade landbonden någon kontant utgift. Dessa småpersedlar "yddes" eller
aflemnades på gården efter tillsägelse. Godset höll derjemte alltid en uppbäddad säng till gårdens ryktare
samt lemnade likaledes, när behöfligt var, sängkläder till handtverkare samt säckar vid större
spanmålstransporter.
Då sålunda bönderna till herregårdens bebrukning lemnade dragare och redskap samt förrättade
allt behöfligt arbete, är det klart, att hvarken något stort eller dyrbart gårdsinventarium erfordrades, ej
heller några betydligare penninge-utgifter till tjenstefolks löner, helst det ofta egde rum att fogden,
trädgårdsmästaren, kusken m. fl hade en gård eller torp i aflöning. Och då de hufvudsakligaste
lifsförnödenheterna erhöllos af herregården och godset, kunde också de relatift ringa penninge-inkomsterna
vara fullt tillräcklige till öfriga behof, helst husfliten, understödd af böndernas skyldighet att spinna ull
och lin, fyllde en del af den gamla tidens anspråkslösare toilettbehof.
Landböndernas ekonomiska ställning kunde äfven vara ganska god och deras sociala — dräglig,
när jorddrotten var human eller blott så mycket egoist, att han lärt sig inse, att hans egen välmåga var
beroende af hans underhafvandes. Det erfordrades derjemte, att han lyckats erhålla en rättskaffens fogde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
