- Project Runeberg -  Hertha: Tidskrift för svenska kvinnorörelsen / 1. Årg. 1914 /
9

(1914-1915)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERTHA
nomgripande reform” synes vara erforder-
lig samt att genom de modifikationer, som
tid efter annan genomförts i den äldre
rättens grundprincip om egendomsgemen-
skap mellan makarna, med förvaltningsrätt
för mannen, ”gift kvinna ingalunda vun-
nit den självständiga ställning, som utveck-
lingen med allt större styrka för henne
kräver; ej heller har erforderlig trygghet
vunnits mot den av henne i boet införda
förmögenhetens ödeläggande genom man-
nen”.
Barnens ställning kommer att i en sär-
skild lag bestämmas, och revision rörande
bestämmelserna om kvinnans skyddsåfder
skall ske i samband med revisionen av-
strafflagen.
Blir den nu reviderade delen av gifter-
målsbalken av riksdagen i huvudsak an-
tagen, så är utan allt tvivel ett stort steg;
taget till förbättrande av den svenska kvin-
nans ställning inom äktenskapet, som un-
der nuvarande förhållanden stundom är
ytterst sorglig. En för hela samhället
lycklig utveckling av familjerättsliga för-
hållanden skall ock otvivelaktigt därmed
åstadkommas.
Agda Montelius.
Esseldes testamente.
Hur ofta framkastar man ej vid vikti-
gare händelser i det privata och allmänna
livet den alltid obesvarade frågan hur den
eller den av de hänsov-
na skulle ha uppfattat
saken, vad denna, om
hon hade levat i liknan-
de förhållanden, skulle
sagt och gjort, tyckt och
tänkt! För att ej tala om
hur ofta Vasaordet om
att kunna ”gräva upp ur
mullen” trängt sig på
oss, särskilt vid allvarli-
gare brytningstider, med
dess innebörd av be-
klämmande vanmakt!
Så har Sofie Adlersparres bild
under de gångna åren ofta i ovannämnda
sammanhang framträtt för vår kvinnorö-
relses vänner och förfäktare.
Ja, om denna vårt lands främsta refor-
mator på kvinnofrågans område kunde
vakna till liv igen, hur mycket skulle eg
väcka hennes förvåning och ogillande, hur
mycket hennes glädje! Den grund hora
lagt skulle hon väl finna*
orubbad, men hur mångas
överraskande och oför-
utsedda utsprång på
byggnaden som rests
däröver, och framför allt,
hur skulle hon ej undra
över att den ännu hade
så långt till sitt fullbor-
dande!
Men ett är säkert:
hon skulle, om hon fort-
farande varit en bland:
oss, hållit jämna steg;
med utvecklingen — då hon ej tagit;
försteget. Hon kunde i likhet med sin:
stora föregångerska Fredrika Bremer se-
tidsföreteelserna i deras rätta proportioner;,
iakttaga, utan att svikta, den rätta balansen:
mellan det förgångna och det vardande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/herthatid/1914/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free