- Project Runeberg -  Hertha: Tidskrift för svenska kvinnorörelsen / 1. Årg. 1914 /
12

(1914-1915)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 HERTHA
vilka inbilla sig att k 1 a n d e r är yttring
af kunskap och djupsinne, gillande eller
intresse däremot symptomer av omo-
genhet och barnslig njutningsförmåga,
ovärdiga deras höga ståndpunkt. Den
lilla dosis därav, som de för att ej ned-
sätta sin egen värdighet våga använda,
tages i anspråk av deras goda vänner och
kamrater inom litteraturen, vilka kunna
göra sig påminta antingen med repressa-
ier eller med — tuting. Och så samlas
alla negationer, allt nedrivande, alla pro-
tegerande nedsättelser, som den kritiska
värdighete n kräver, på alstren av våra få
kvinnliga författare. — — — Så, kära
vän, så ser det ut inom den kungl. svenska
kritiken. — — — Tiden är ond och
därtill dum, och det är för mycket på
en gång påstår Din S. L—d.
Det var ej någon konservativ förtrytelse,
som inspirerat denna utgjutelse. Nej, hon
.som ville draga unga, friska krafter in
3 ’ddt sociala arbetet, hade en lika vid och
’.frisinnad syn på de nya skotten på litte-
raturens träd som på övriga kulturförete-
elser. Att denna uppfattning kom i kol-
lision med de gamla vännernas smärtade
henne, men rubbade icke hennes stånd-
punkt. Det var problemdiktningens tid,
och den djärvhet, varmed ömtåliga ämnen
ställdes under debatt, sårade och upprörde
mer betänksamt anlagda sinnen. Esselde
hade råkat den gamla vännen och strids-
kamraten från fordom Rosalie Olivecrona,
varvid ett nytt dramatiskt arbete av ovan-
nämnda slag (Alfhild Agrells ”Ensam”),
vilket Esselde ville försvara, kommit på tal
mellan dem:
Hon (Rosalie) bröt ut över den med
hela bitterheten hos C. D. W. — utan
att ha läst eller vilja läsa boken, och skil-
des bedrövad från mig såsom redan bliven
— vänstermänniska!! Detta ett bland
många sorgliga dagens tecken, som just
nu strömma in på mig. Jag börjar känna
mig underligt ensam, och det är en öds-
lig, tryckande känsla.
Nej, Esselde var icke någon ”vänster-
människa”, lika litet som hon tillhörde den
bakåtsträvande högern. Den politiska stånd-
punkt, som på äldre dagar var hennes,
visas av ett brev av d. 9 juli 1890, där
hon till väninnans uppbyggelse ”klottrat
ner några små privata hugskott”, som hon
säger, rörande dagens brännande frågor
— lika brännande då som i denna dag:
Tullfrågan är det väl, som i första
hand bestämmer de båda hufvudgrupper-
na (inom riksdagen), men nog önskar jag
innerligen, att den icke måtte bli ensam
afgörande. Tror dessutom att åtminstone
frihandlarne väl behöva stödet av andra
principfrågor för sitt program. Lämna de
t. ex. försvarsfrågan åt sina motståndare,
så blir segern deras. Så kraftigt har den
frågan utvecklat sig över hela landet, att
ingen kan stå likgiltig där och gå framåt
ändå.
För min del tror jag också, att det är
farligt att bygga så uteslutande på
arbetarne, som Beckman gör. När be-
greppet en gång växer ut till att omfatta
alla, som arbeta, gent emot dem, som
göra ingenting, då kan det sättet att gå
tillväga vara befogat, icke nu. Det har
ju också väckt ond blod, att här bildar
sig en förening för allmän valrätt, som
från sitt program utesluter kvinnorna, d.
v. s. mer än halva nationen. Samma rätt
för alla män, men alltid orätt för kvin-
norna, det är ju egentligen att fuska i
motståndarnes hantverk och göra det med
större inkonsekvens än de. Icke sant!
Jag är ju ingen vurm för kvinnans po-
litiska valrätt och kan således taga saken
lugnt. Men nog är det lustigt att se, hu-
ru efter så mycket talande för kvinnans
rätt i alla riktningar, den helt enkelt tiges
ihjäl av sina egna förespråkare när det
gäller handling. Det är för övrigt blott
detsamma, som sker årligen i England
och vart tredje år i Förenta staterna —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/herthatid/1914/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free