Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA
26
ringsform, som säga, att om konungen i
längre tid än ett år vistas utomlands eller
är sjuk, ”tage då riksdagen det förfogande
med rikets styrelse, som den för gott
finner”.
Den svenska riksdagen, grundad 1435,
under upproret mot konung Erik av Pom-
mern, är den tredje i ordningen av alla
världens representationer. England kom
först, 1265, och Frankrike därnäst, 1302,
men då Frankrike sedan under nära 175
år (1614—1789) regerades enväldigt, äro
England och Sverige de enda länder i
världen, som sedan medeltiden utan vä-
sentligare avbrott varit konstitutionellt styr-
da. Och i Sverige likaväl som i England
står den politiska bestämmanderätten i ur-
sprungligt sammanhang med ett kommu-
nalt ”self-government”. Skillnaden ligger
egentligen däri, att denna svenska själv-
styrelse har en ännu bredare bas än den
engelska, enär den svenska nämligen icke
huvudsakligen vilar på ”the knights of
the shires”, lantadeln, utan på själva bön-
derna, vilka icke som de engelska äro ar-
rendatorer, utan själva äga sin jord och
vilka redan före riksdagens instiftande haft
medbestämmanderätt vid lagstiftning och
beskattning. På detta sätt vilar de svenska
konungarnas politik i senare tider på den
breda grunden av själva de djupaste folk-
lagrens samtycke, och Cromwells ambas-
sadör hos drottning Kristina, Whitelocke,
kunde med skäl förvåna sig över hur fri-
språkiga dessa svenska bönder kunde vara
på riksdagarna, trots den okunnighet och
den i en rik engelsmans tanke nästan
exempellösa torftighet, vari de levde. Med
kunskaper hade de det för övrigt säkert
bättre beställt än allmogen hos de flesta
andra folk, och redan från slutet av 1600-
talet var ju läskunnigheten hos oss på-
bjuden i kyrkolagen som villkor för till-
träde till nattvardsgång.
Svenskarnas kyrkliga utveckling har på
visst sätt gått hand i hand med utveck-
lingen av deras statsskick, och i båda
fallen kan ordet frihet sättas som motto.
Det är också en gammal katolsk biskop
på 1400-talet, som skrivit vår första na-
tionalsång, som börjar med orden: ”Fri-
het är det bästa ting”. Kristendomen kom
sent till Sverige, egentligen först på 1000-
talet, och då delvis införd genom engelska
missionärer. Medan katolska kyrkan stod
i sin egentliga stormaktsperiod, redde man
sig i Sverige ännu med inhemska kyrko-
lagar, vidfogade de olika landskapslagar-
na, och först då Roms kulmen redan var
över, blev den svenska kyrkan fullt orga-
niserad i likformighet med dess författ-
ningar. Men aldrig har en katolsk kyrka
kunnat vara mera oberoende av påvemak-
ten, tack vare både folklynne och geo-
grafiskt avstånd.
Det är betecknande, att Sveriges största
medeltida helgon, Birgitta, tillbragte
sina sista tjugu år i Rom, men under
ständiga varningsrop och protester mot
kyrkans förfall, stundom i våldsamma och
profetiska skrivelser riktade mot påven
själv. Man har ofta kallat henne en re-
formationens förelöpare, och om hon ock-
så till sitt dogmatiska kynne är en mycket
ortodox mystiker, är hon dock verkligen
kritisk och rakryggad mer än de flesta
gent emot sin tids prästerskap och kuria
och ovanligt sund och ”protestantisk” för
sin tid gent emot askes och kontempla-
tion. Till och med hennes klosterskapelse
Birgittinerorden, som ännu har grenar i
England, Holland och Spanien, och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
