Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 HERTHA
Naturligtvis har rösträttsföreningens styrelse
icke lämnat denna höga önskan obeaktad,
utan skyndat att överräcka en skrivelse med
de viktigaste argumenten i kort sammanfatt-
ning, några valda broschyrer samt en bok
författad av ordföranden och vice ordföranden.
"Även hennes majestät drottningen-mo-
dern", fortsätter Aletta H. Jacobs, som i "Jus
suffragii" meddelar denna tänkvärda nyhet,
■"har blivit försedd med någon upplysning,
vilken allernådigst mottagits."
Kriget som uppfostrare. De grekiska
kvinnornas indignationsskrivelse till Europa
om den bulgariska soldateskens ohyggliga
våldsdåd i Balkankriget har nu framkallat
ett ännu bittrare protestcirkulär från Bulgari-
ens kvinnor, som försvara de sina och påvisa,
att det var grekerna som förövade ifråga-
varande missgärningar. Genom en lycklig
tillfällighet äro de i stånd att ovederläggligt
avslöja andan i de grekiska trupperna. En
kurir, som förde en mängd brev från nittonde
infanteriregementets soldater, blev nämligen
uppfångad, och dessa skrivelser offentliggöras
nu av bulgarerna i facsimile med bifogad
fransk översättning. De bålda hjältarna skryta
där för sina anhöriga om hur de våldta alla
unga flickor, som komma i deras väg, bränna
alla byar "på kunglig befallning", döda kvin-
nor och barn, av 1,200 fångar lämna 41 vid
liv, sticka ut ögonen på sina offer o. s. v.
Därmed är dock inte bevisat, att bulgarerna
ha uppfört sig civiliserat; kanske är skillnaden
bara den, att de inte kunde skriva.
Bägge nationernas kvinnor rikta sin rätt-
mätiga harm åt orätt håll. Inte greker, inte
bulgarer ha skulden. "C’est la guerre". . .
Alexandra Gripenberg
In memoriam
D
et var ett rikt liv, som slutade jul-
aftonen 1913, då Alexandra Gripen-
berg, en af den finska kvinnorörelsens
främsta pioniärer och dess mest betydande
personlighet, efter en kort sjukdom frid-
fullt avsomnade i sitt hem i Hälsingfors;
det var ett liv fyllt av gagnande verk-
samhet och outtröttligt uppoffrande arbete
för kvinnorna och för fosterlandet.
Hennes liv hade även varit rikare än
de flestas, tack vare hennes livliga intresse
för allt mänskligt och den personliga be-
röring, vari hon kom med så många av
samtidens framstående personer, både in-
om och utom Finland.
Hon varfödd 1857 på faderns gods Ter-
■vus i en avlägsen landsbygd i östra Fin-
land nära Ladoga, näst den yngsta i en
falrik syskonskara. Av fadern, förre lands-
hövdingen och senatorn, en genialisk och
framsynt man, vars verksamhet särskilt
varit av stor betydelse för det finska jord-
bruket, hade hon ärvt många egenskaper,
så t. ex. den organisatoriska och admi-
nistrativa förmågan samt intresset och of-
fervilligheten för det allmänna, liksom
hon i sitt ståtliga yttre liknade honom.
Och det gamla krigareblodet, nedärvt från
många generationer förfäder, röjde sig
också hos henne, i synnerhet i det mo-
raliska mod, som var en av hennes mest
framträdande egenskaper.
Hos den Gripenbergska syskonskaran
voro estetiska och litterära intressen myc-
ket livliga. Flere av dem voro musikaliskt,
litterärt och konstnärligt begåvade. Vad
särskilt Alexandra beträffade, började hon
tidigt skriva, och hennes första samling
"Berättelser’’ av Ringa utkom, då hon ännu
ej var fullt 20 år; på den tiden drömde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
