Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 55
med ens är den främmande gestalten fram-
för mig Rosa Mayreder, den verkliga
Rosa Mayreder. Den stadigt fylliga figu-
ren i den brungråa, vardagliga dräkten,
vid första anblicken en "deutsche Haus-
frau“, liksom höjer sig och växer. Det
nästan sirligt — för att åter använda or-
det — konventionellt artiga sättet blir
vad det hos Rosa Mayreder måste vara,
en förnäm andes medel att hålla världen
på avstånd.
Vi sitta och språka under de höga
träden i villans trädgård. Rosorna dofta
på sina höga stammar. Seneftermiddagen
har kommit med kylig svalka.
Hon talar om vad som innerst nära
rör henne, men ändå är det så på avstånd,
neddämpat. Hon talar om sina familje-
förhållanden, om sin sjuka man, om sin
andliga ensamhet här i Wien. Om hur
få som förstå henne. Om vad det betytt
för henne att veta, att det funnits två
mänskor som långt borta, i ett okänt
land, läst henne och känt henne.
Det går som ständigt växlande ljus
och mörker över hennes ansikte, medan
hon talar, och ändå är ansiktet så stilla,
nästan orörligt.
Ute i Hietzing är det strid om att få
rå om Rosa Mayreder. Det telefoneras
från det litterära unga par, där vi lovat
supera denna afton, om ej Frau Mayre-
der skulle vilja göra dem den stora äran
att komma med.
Hon. kommer med. “Die Frau Pro-
fessor“, som man kallar henne, tar sin
plats i kretsen kring det runda bordet i
den lilla säreget inredda matsalen, och på
sitt återhållna, dämpade sätt är det hon
som är sällskapets medelpunkt. Hon kon-
verserar — uttrycket är med avsikt valt
—, och dock — “aldrig ett banalt ord%
som vår älskvärda värdinna sedan yttrar
sig om henne.
Efter hand blir hon livligare, gladare,,
släpper sig mera lös, ögonen blixtra un-
der den breda tankepannan. Det blonda,,
något gråsprängda håret skimrar vackert
i det elektriska ljuset.
Hon säger efteråt till mig, att hon for
en kort stund glömt vad hon har ar
tung börda att bära.
Det sista jag ser av henne är när hon
med en lång lysande blick och med en
varm hälsning till sin aldrig sedda vän
i Sverge försvinner i spårvagnen, som
för henne in till Wien.
Ellen Klemaiu
Förbundsstyrelsens funktionärer för
år 1914. Vid sammanträde i början av janu-
ari har styrelsen inom sig för år 1914 återvalt
till ordförande, vice ordförande och kassaför-
valtare fru A. Montelius, dr L. Wahlström
och fröken C. Wahrolin. Det förutvarande
förvaltningsutskottet, bestående av fruarna A.
Montelius och A. Höjer, fröknarna L. Dahl-
gren, L. Engström, C. Wahrolin, M. Silow.
S. Ulrich och E. Cederblom, blev även i sin
helhet återvalt.
Insända böcker.
P. A. Norstedt & Söners förlag, Stock-
holm: Magnus Stenbock och Eva Oxenstierna.
En brevväxling, utgiven av Carl Magnus Sten-
bock. Förra delen.
F. C. Askerbergs bokförlagsaktiebo-
lag, Uppsala: Paiestinabilder. Av Erik Au-
relias.
Wahlström & Widstrand, Stockholm;
Åderförkalkning. Huru skydda sig däremot
Populär framställning av Dr C. Tönniges-
Översättning från tyskan. Andra upplagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
