- Project Runeberg -  Hertha: Tidskrift för svenska kvinnorörelsen / 1. Årg. 1914 /
75

(1914-1915)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERTHA 75
än bar sig åt, till sist blev en huvudper-
son, kring vars inre utdaning intresset
koncentrerade sig. Hans diktvärld bjuder.
oss inga sällsamma sagoskepnader; hans
människor ha oftast det nutida Island till
bakgrund, än de droppande plåthusens
regngråa, gyttjiga Reykjavik, än de
"fagerblåa“ bergens, den rena luftens,
det soltindrande havets Reykjavik, där
“människorna kunna bli besvikna på allt
— utom på färgspelet", än de små
bondgårdarnas gröna “tun“ och slåtter-
ängarnas arbetsbrådska.
Hans första större roman "Ofuerefli"
(Overmagt i dansk översättning 1909)
fängslar inte genom motivets nyhet, utan
genom sina själsskildringar och sin egen-
skap av nutida isländsk kulturbild.
Boken handlar om en ung präst, villig
och mäktig att rida ut den dubbla “is-
ländska snöstorm", som vill övermanna
honom vid hans ensamma kamp. “Han
visste, att hans själ aldrig mera skulle
kunna ikläda sig den gamla dräkt, som
den en gång språngt. Han visste, att
det aldrig mera kunde falla honom in att
tro något blott därför att andra förkun-
nat det. Han visste, att hans själ aldrig
mera kunde böja sig för någon människa,
men han visste också, att den kunde böja
sig för Gud"––– “Han visste, att Gud ...
alltid hade varit hans Far och Mor".
Ett par av denna boks bipersoner,
de frikyrkligas ekonomiska pelare, den
pampige handelsmatadoren Torbjörn, och
hans lilla hushållerska Sigurlaug, bli emel-
lertid i Ofuereflis fortsättning Gull de
varelser i vilka människokampen föres.
Torbjörn är den unge prästens hätskaste
motståndare, en brutal kraftkarl som inte
skyr några medel för att få folk att dansa
efter sin pipa. Han har till sist sjösatt
en väl assurerad flytande likkista, som går
till botten med man och allt. Då kom-
mer kraschen, den yttre och inre. I hans
förhållande till Sigurlaug hade det “inibland
lättsinne och liderlighet funnits någon
tråd" av den väv "som ingen har rätt att
förstöra". Det lilla förkrympta spädbarn
till själ, som började kvida mot livet i
denne härsklystne Reykjavikspamp, mäkta-
de hon varsna och vårda, när hon långt
om länge kom igen till hans sjukbädd.
Han ligger och stirrar på henne, och till
slut kommer det trevande fram: "Det är
för mig som om du vore Gud". — “Hur
kom du på något så tokigt," frågar hon.
— "Jag vet icke". “Och han visste det
rakt inte. Ty i hans tankar hade Gud
alltid varit en karlperson — något i sam-
ma väg som han själv". “Men innan
han visste hur det gick till, hade han
blivit som ett litet katolskt barn, och
Maria gudsmoder stod framför honom
med en skara fagra kvinnor. ’Vi äro
alla gud’, sade Maria. Och med ens
hade hennes ansikte förvandlats till Si-
gurlaugs".
Detta moliv: kvinnan, som hjälper till
att föda mannens själ, kommer åter och
åter till synes i hans produktion, stundom
med det paradoxala tvånget att älska just
den eländigaste, den olyckligaste, i någon
mån paralellt med det inre förloppet i
Körkarlen, dock så, att här varken är
drömsyn eller feberhetta, utan något av
stilla realism, som inte kommer oss att
fråga huruvida saken är möjlig utan tvingar
oss att veta, att just så måste något ha
skett.
I dramat Lenhard fogde är det kvin-
norna, som vid motståndet mot ett olag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/herthatid/1914/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free