Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA
I. ÄKGÄNC 1 MARS 1914 HÄFTE V
Flickskolans ställning i nuvarande stund.
F
rågan om flickskolans språkkurser,
som genom ett egendomligt utlåtande
av Centralstyrelsen för flick- och samsko-
leföreningen på sista tiden kommit rätt
mycket på tal, kan synas vara en detalj-
fråga av intresse endast för flickskolans
lärarekår, men det är icke så; i själva
verket har frågan en ganska stor räckvidd.
Det gäller nämligen, om flickskolan skall
kunna hävda sin plats bland våra andra
läroverk som en högre skola. Det är
inte bara en inre fråga, utan en för-
svarsfråga.
Flickskolorna ha hittills lyckats bevara
den oskattbara fördelen att själva få ord-
na sina läroplaner, bestämma kurser och
metoder. Men denna frihet har ofta bli-
vit angripen och måst försvaras så att
säga med vapen i hand. Byråkratiserande
och centraliserande tendenser ha ofta hotat
att uppsluka denna skola, vilken ligger
som en frihetens ö mitt i vårt eljest re-
gelrätt systematiserade skolväsen.
Vid genomförandet av 1904 års skol-
reform var denna fara särskilt hotande.
Det förefanns då på ledande håll en ganska
utpräglad önskan, att flickskolorna i gemen
skulle föra sina elever fram till realskole-
examen och låta de två högsta klasserna
— 7:de och 8:de — bli en överbyggnad
ovanpå realskolan. Om denna önskan
gått i uppfyllelse, skulle hela vårt skolvä-
sende kommit betydligt närmare en sådan
där enkel geometrisk linjeskönhet och
överskådlighet, som står såsom högsta ide-
al för månget ordningsälskande sinne.
Flickskolornas målsman ville emellertid
icke veta av något införlivande i det nya
systemet utan protesterade med seg envis-
het däremot både i pressen och på möten.
Nu sedan man hunnit något pröva re-
alskolan är det ännu tydligare, att flick-
skolan kan lyckönska sig för den fasthet,
som då visades. Realskolan lider av det
felet, att den på de fattiga sex åren, över
vilka den förfogar, vill lära lärjungen sa
gott som allt mellan himmel och jord.
Så skall den avgående eleven t. ex. äga
en klar överblick över historiens gång
seklerna igenom och till på köpet ha re-
peterat denna överblick. Därtill kommer,
att realskolan lägger en i mångas tanke
överdriven vikt på matematiken. Man har
karaktäriserat den såsom varande mer en
elementarskola för blivande ingenjörer ätt
ett läroverk för meddelande av medbor-
gerlig allmänbildning. Men ingenjörsba-
nan är ju här i Sverge ännu icke öppen
för kvinnan och tyckes av allt att dörrrar
höra till de banor, som minst locka hen-
ne. Dessutom har den bildning flicksko-
lan söker meddela alltid gått i huvudsak-
ligen humanistisk riktning, om man än
icke förbisett matematik och naturvetenskap.
För att bevara flickskolans självstän-
dighet i förhållande till realskolan blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
