Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 93
reella kompetensvärdet av dessa betyg
kommer att stadga sig. Som den for-
mella kompetensen i flera avseenden
sammanfaller med den som medföres av
realskoleexamen, är det så mycket nöd-
vändigare, att allmänheten lär sig inse,
att eleverna från en 8-klassig flickskola
äro i besittning av större bildning och
mogenhet och därför mer brukbara på
de platser, där de kunna ifrågakomma,
än de ungdomar, som enbart genomgått
en realskola. Vad som under denna öm-
tåliga period i första rummet bör undvikas
är allt nedsättande av kunskapsnivån,
allt eftergivande av fordringar som man
hittills ansett böra ställas på en väl in-
rättad flickskola. Det är mot denna bak-
grund som centralstyrelsens utlåtande
med alla dess kunskapsnedprutningar
verkar i rent ängslande grad otidsenligt.
Det vore det olyckligaste som kunde
hända flickskolan, om allmänheten vande
sig att betrakta den som ett läroverk för
obegåvade och mindre arbetsvilliga fa-
miljeflickor i motsats till gymnasierna,
som då skulle draga till sig hela den
del av den kvinnliga ungdomen, som ön-
skar komma framåt och som äger in-
tellektuella intressen. Detta sista alterna-
tiv skulle nämligen enligt min tanke in-
nebära en särdeles beklaglig vändning i
kvinnobilclningen. Det är visserligen all-
deles i sin ordning, att unga kvinnor
med särskilt utpräglade studieanlag få
gå den väg, som kortast och säkrast
leder till universitet och vetenskapligt
studium, men — att gymnasiet
skulle vara en idealisk ung-
domsskola för unga flickor
över huvud taget, kan jag på
inga villkor erkänna. Så väl
den klassiska linjen med sina 4 à 5
språk som reallinjen med all sin högre
matematik är ett trappsteg till den 1 ä r-
d a bildningen. På gymnasiet måste där-
för mycken vikt läggas vid formell kun-
skap, som är behövlig för de vetenskap-
liga studierna men tämligen främmande
för det praktiska livet. Studentkunskapen
blir för många unga flickor ett trapp-
steg, från vilket man icke skrider vidare
en grund, på vilken aldrig uppföres den
byggnad grunden var avsedd att bära.
Vad dem angår kunna de många latin-
och matematiktimmarna anses bortkasta-
de såväl från nationalekonomisk syn-
pmiht som från synpunkten av deras
personliga ’ utveckling.
Flickskolan däremot har till uppgift att
med försakande av de lärda studierna
hålla sig till den alimänt-medborgerliga
bildningen och söka utforma denna så
rik, så mångsidig och så användbar som
möjligt. På grund därav att den i långt
mindre grad än gymnasierna är betungad
med formella ämnen, kan den lägga vikt vid
sådan innehållsmättad kunskap som sär-
skilt tilltalar ungdomliga sinnen och för
dem är den bästa andliga näringen.
Dessutom har flickskolan ett stort före-
träde däri, att dess organisation är så
mycket friare än både realskolans och
gymnasiets. Härigenom kan den åtminsto-
ne i någon mån verka för de båda rätt
svårförenliga uppgifterna: verksamhet i
hemmet och yrkesarbete. Tydligen är det
av stor vikt att undervisningsanstalterna
just för kvinnlig ungdom äga en vid-
sträckt rörelsefrihet. Kvinnans plats i
det moderna samhällslivet är långt ifrån
fastslagen: var dag som går medför i
detta fall en förändring. Därför är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
