Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 HERTHA
Glimtar utifrån.
Tågtider. Vårt bondetåg omtalas med liv-
ligaste bifall i The Suffragette (13 febr.)
och framhålles som ett styrkande föredöme
för den stora deputation, länge förberedd,
med vilken Pankhurstarna under loppet av
innevarande parlamentssession ämna hemsö-
ka H. M. Georg V. Såsom stående över par-
tierna och icke vald genom manlig rösträtt
synes han dem vara just rätta personen att
vädja till för de orepresenterade. Tågdelta-
gare, pengar och sympatiadresser hopsamlas
från alla håll, men ceremonielet är ännu obe-
kant — i synnerhet måste man undra vil-
ka välkomstanordningar som komma att vid-
tagas på hovsidan. Suffragetterna affischera
emellertid en vacker förtröstan till sin konung,
och nyheterna från Sverge tyckas ge dem
hopp, att Georg V icke blott skall motta och
lyssna till dem — redan det en storartad grace
efter engelska begrepp — utan kanske rent
av över huvudet på männens parlament och
männens s. k. liberala ministär hugna kvin-
norna med sitt personliga kungsord.
Washington säg redan några dagar före
bondetåget ett skådespel, som i sin idé och
vissa delar av sitt förlopp visade en påfallan-
de likhet med detta. Fem hundra arbeterskor
från Boston, NewYork, Philadelphia, Balti-
more m. fl. städer tågade den 2 febr. med
fanor och baner till Vita huset för att inför
presidenten Wilson framlägga de kvinnliga
proletärernas nöd och anhålla om hans bi-
stånd i deras strävan efter medborgarrätt.
Fem delegerade, representanter för olika
yrken, fingo audiens, under det de övriga
stodo uppställda utanför — på borggården,
hade vi så när sagt. Presidenten åhörde ar-
tigt och uppmärksamt talarnas bevekande
skildringar av dystra sociala fakta; men då
till sist delegationens ledare, mrs Evans, träd-
de fram och interpellerade om rösträtten, för-
klarade han sig hindrad att göra ett officiellt
uttalande i denna fråga, emedan han måste
avvakta sitt partis resolution, och att yttra sin
personliga åsikt förbjöd honom hans ställning.
"Allt vad jag kan säga", slöt presidenten, “är
att er kraftiga agitation för denna sak otvi-
velaktigt kommer att göra ett djupt intryck."
Mrs Evans lät emellertid icke förbluffa sig,
utan påminde om att hon haft äran diskutera
kvinnlig rösträtt med mr Wilson den tiden
han var presidentkandidat, "och då, herr pre-
sident, föreföll det oss, som om ni stod näs-
tan på vår sida". — "Den gången yttrade
jag mig som individ, förstår ni", genmälde
presidenten. — "Och den tiden höll ni på att
värva röster", ifyllde den obarmhärtiga
mrs Evans. Statschefen lär ha sett häpen ut
ett ögonblick men fann sig snart och medgav
leende riktigheten av denna anmärkning. "Nu
kan jag emellertid inte tala för partiet i detta
ämne", sökte han avklippa samtalet, men mrs
Evans var genast färdig med den lyckade
repliken: “Vi be er inte tala för partiet, vi
be er tala till partiet."
De applåder, varmed de närvarande kvin-
norna hälsade dessa kärnfulla ord, besparade
presidenten obehaget att svara, och den all-
varliga delen av ceremonien var nu till ända.
De utanför posterande hundratalen inkallades
och fingo med sina fanor och standar defilera
förbi presidenten, varvid naturligtvis hand-
skakning, detta mystiska amerikanska nåde-
medel, beskärdes var och en.
Den organisation, som fått ihop deputa-
tionen, hade på det bästa sörjt för resor, in-
kvartering, banketter och möten med fram-
stående talare. De enkla demonstranterna
kunde således återvända till sina mödor med
det upplyftande minnet att ha levat överklass
ett litet slag.
Surrogatfabrikanter. Mrs Humphry
Wards nyaste projekt till rösträttens bekäm-
pande lär gå ut på inrättandet av en kom-
mitté, bestående av tjugo kvinnor och lika
mänga parlamentsledamöter, som skall sam-
manträda i. underhusets lokal och behandla
alla parlamentsfrågor, som beröra kvinnors
och barns intressen, alla utom rösträtt. Nå-
gon sorts makt skall naturligtvis icke tiller-
kännas denna diskussionsklubb; endast from-
ma önskningar tillstädjas. Förslaget är en
variation av den redan lite nötta idén om
kvinnoparlament, som den talangfulla roman-
författarinnan tidigare förfäktat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
