Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
HERTHA
ehuru de i alla tider förut varit lika-
berättigade. Men man kunde ju ändå
hysa en avlägsen förhoppning om att
erfarenheten av den splittring inom kåren,
som denna orättrådighet till skada för
folkskolan medfört, skulle ha fört honom
på något bättre tankar. Likaså borde
man ju kunna ha haft skäliga förhopp-
ningar, att en parlamentarisk regering-
skulle anse det som sin plikt att snarast
möjligt och till så nära överensstämmelse
som möjligt med riksdagens önskan söka
utföra ett av riksdagen fattat grundlags-
beslut. Men nej, de akademiskt bildade
kvinnorna ha den dag den frisinnade
ministären avgått fått lika litet rättvisa
som den, då den tillträdde sina befatt-
ningar, och hade den stannat kvar, så
var det i alla fall inte hr Bergs mening
att i år framlägga något förslag till den
av riksdagen begärda lagen. Ty herr
Berg har tillåtit sig att sammankoppla
denna fråga inte bara med läroverks-
lärarnas lönefråga, med vilken den ju
verkligen åtminstone har en berörings-
punkt, utan också med folk- och små-
skolelärarekårernas. Riksdagen har be-
slutit den omtalade grundlagsändringen,
riksdagen har däremot alls inte beslutit
att vare sig läroverkslärare eller folkskol-
lärare skola ha någon löneförbättring,
men likafullt tar sig en parlamentarisk
ecklesiastikminister för att helt enkelt upp-
skjuta grundlagsbeslutet, tills han har be-
hagat låta en av honom tillsatt mång-
pratande lärarelönenämnd utreda allt möj-
ligt och omöjligt som kan tänkas ha
något att göra med alla Sveriges lärare-
kårers lönefrågor. Tänk om några per-
soner, som varit representerade i riks-
dagen, blivit behandlade så som de aka-
demiskt bildade kvinnorna, vilket liv skulle
det då inte uppstått? Men nu är det ju
bara fråga om rättvisa mot några kvin-
nor, som ingen rösträtt ha, och mot dem
är ju allting tillåtet.
Herr Bergs idé att sammanföra alla lä-
rarlönefrågor till en lönenämnd och låta
småskolelärarinnorna beräkna en lektors
studieutgifter och skäliga lön och vice
versa tycks emellertid även i andra avse-
enden arta sig till ett fiasko. Lönenämn-
den är tydligen så heterogen, att den inte
kan samarbeta. Den tillsattes någon gång
på sommaren 1912, och ännu har den
inte lyckats komma till något synligt re-
sultat i något enda avseende. Det enda
livstecken den givit ifrån sig var ett för-
slag under förra årets riksdag till tillfällig
lönereglering för läroverkslärarna, som var
så misslyckat, att ecklesiastikministern till
sist inte ville lägga fram det, ehuru han
i statsverkspropositionen utfäst sig till att
begära löneförbättring för läroverkslärarna.
Herr Berg tycks verkligen numera över-
givit sin förra ståndpunkt om principiell
orättvisa mot kvinnorna och i stället luta
åt den s. k. behovsprincipen, i den form
att personer med försörjningsplikt mot
minderåriga barn böra ha högre lön än
andra.
Behovsprincipen kan ju, om den till-
lämpas förnuftigt, ha åtskilligt för sig, men
den försöksballong, som lönenämnden ut-
sände förra året, var sådan, att om man
riktigt avsett att göra hela principen im-
populär, kunde man knappast ha hittat på
något bättre. Det är nu en gång så i
vårt land, att större delen av dem, som
studera vid våra universitet, inte minst de,
som sedan ägna sig åt lärarbanan, göra
sina studier på skuld. För att inte dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
