Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 127
strängt religiös läggning, icke tyckte om
Kristinas religionsbyte, ehuru hon ”vi-
sade sin tacksamhet för det höga besöket
därigenom att hon vid dess slut åt drott-
ningen överlämnade hennes vällyckade
porträtt”.
Anna Maria hade alltifrån sin ung-
dom en bestämd sinnesriktning, och
denna, även frånsett hennes lärdom och
religiositet, måste göra henne värd att
minnas av oss kvinnor. Hon var av-
gjord och uttalad feminist och skrev
redan tidigt en avhandling om huruvida
”studium litterarum” lämpade sig för
kristna kvinnor; en fråga som hon be-
svarade jakande med en stor ”apparat
av slutsatser, argument och genskäl mot
förmodade invändningar”.
Emedan jag tyvärr icke varit i tillfälle
att själv läsa någon av hennes avhand-
lingar, kan jag icke göra bättre än att
ordagrant anföra hennes tyske biograf
därom. Det ger en god, om än icke
avsedd inblick i hans ställning till kvin-
nofrågan. ”Behagligare,” säger han,
”äro flera latinska brev i samma ämne
till teologie professorn Rivet, vilken lät
trycka dem under titeln : De capaci-
tate ingenii muliebris ad
s c i e n t i a s” (Om den kvinnliga intelli-
gensens lämplighet för vetenskapliga stu-
dier). Sedan han därefter talat om
Lucretia Marinelli och Marie
de Yars Gournay, vilka samtidigt
behandlat renässansens ställning till kvin-
nornas bildning, fortsätter han: ”Holländ-
skan inskränker än mera (än de förra)
anspråken och ger problemet den avfatt-
ningen, vilken även måste synas
oss billig, att endast särskilt begå-
vade, från andra plikter fria kvinnor,
isynnerhet ogifta, hava rätt, men också
full rätt att tillägna sig vetenskaperna.”
Tillika med festdikten vid Utrechts uni-
versitets invigning samt brev och dikter
på olika språk intogs avhandlingen i
hennes O p u s c u 1 a, som utkommo i
Leyden 1650 och spredos vida i värl-
den. Jag såg författarinnans namn och
bokens titel i bokförteckningen från en
kämnärs bo här i Stockholm 1674. Och
i samma bokförteckning fanns även en
annan bok, som måhända kan bevisa,
att kämnären intresserade sig just för
Anna Maria van Schurmans utveckling.
Bland hennes vänner var en holländsk
läkare, Johannes van Beverwyck i Dor-
drecht, och i boksamlingen fanns Be-
verwycks populära Schat der G e-
zondheid en Ongezondheid,
i vilken finnes intagen en liten teologisk
avhandling om predestinationen av An-
na Maria van Schurman.
Ty mer och mer hade hennes teolo-
giska kynne tagit ut sin rätt.
Hon tog avstånd från Grotii åsikter
om konfessionsskiljaktigheter; hon stötte
sig på något yttrande av Cartesius om
oklarhet i bibeln och de mosaiska be-
rättelserna. Vid de då rådande reli-
gionsoenigheterna i Holland slöt hon sig
till den strängare riktningen, och när en
kär bror till henne, doktor Johan God-
schalk van Schurman, dog 1664, gjorde
detta dödsfall henne ännu mera svär-
miskt religiös.
Ungdomen var borta och med den in-
tresset för de mångahanda lärda syss-
lorna, då hon vid 59 års ålder träffade
en religiös ledare, som gav innehåll och
mål åt hennes sista år. Det var Jean
de Labadie, först jesuit, sedan kalvinist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
