Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 HERTHA
Fredrika Bremer som kritiker.
C" redrika Bremers nästa skrivelse, da-
* terad Stockholm 10. 6. 41, förråder
vilket missmod Malla Silfverstolpes öm-
tåligt stolta självplågarnatur hade lyckats
hämta ur aprilbrevet, vilket hon i dag-
boken bestått det icke överdrivna bety-
get: ”högst interessant!”
Det goda, varma, det kärleksfulla hjer-
tat, som så mildt tyder andras brister,
så varmt uppfattar andras förtjenster,
hvarföre skall det se i svart hvad som
närmare rör dess eget lif och andras in-
tryck deraf?! Min söta, goda Malla tag
dessa ord till svar på ditt lilla, sista, så
vänliga bref, för hvilket jag nu, äfven-
som för dess föregångare, hjerteligen tac-
kar dig. Det ligger i sakens natur alt
brefvexling i ämnen, sådana som nu
samfällt intéressera oss, icke är lätt. Man
säger otillräckligt eller ofullkomligt hvad
man menar, och man förstår hvarandra
ej rätt, och det lilla ord, som i munt-
ligt samtal så lätt skulle svara på inkas-
tet, eller upplysa meningen, skulle i skrift
bli en lång historia, som dock åter kun-
de behöfva förklaring. Jag vill i såda-
na skrift-förhållanden icke se ut att vilja
hafva sista ordet. Och det är min tro,
att emellan meniskor, som söka och vil-
ja det rätta, det sanna, kunna, sedan
man ömsesidigt uttalat sin mening, vi-
dare förklaringar gerna lemnas––- tills
vidare. Om man har något när sam-
ma riktning, om man söker samma än-
damål, så utplånas oftast de små skilj-
aktigheterna af sig sjelfva, och mången
närmning, mången ljuf förening sker i
det tysta. Ja, det bästa och djupaste
gror så i det stilla, tills det på en gång
(Forts, frän föreg. häfte.)
slår ut i klara ord eller gerningar.
Blott ett, min söta Malla, låt mig här
säga till svar på ditt ante-sista bref. Jag
har ej glömt de orsaker jag har att
tacka för det verkligen stora nöjet, som
dina S 1 ä g t-m i η n e n skänkt mig, men,
goda Malla, du tillät mig denna läsning
på ett villkor, det att säga dig
”min uppriktiga tanke om
h v a d jag läst e”. Och det har jag
gjort efter bästa vett. och vilja. Om jag skall
bedömma arbetet alls, måste jag göra det
sådant det n u ä r, sådant det n u synes
för mig, och i dess närvarande skick.
Just mina anm. visa att jag ej anser
detta annorlunda än du sjelf gjort det,
med den skiljnad att jag tror det i stånd
att fullkomnas lika mycket som jag
anser det fullkomning och fullbordan
värdt. Jag står som en främmande för
dina minnen, ditt lif, ditt hjerta; jag lä-
ser dig som publicum och dominer som
ett stycke sådant.
Mitt bedömmande, mina tankar lägger
jag ned inför dig, öppet och uppriktigt,
som du begärt det. Till dig hänskjuter
jag att upptaga eller åsidosätta dem, i
det samma som jag hyser det hopp att
framdeles och under närmare beröring
och samtal vinna dig på min sida och
ifrån Mallas i vissa ämnen rörande hen-
ne. Få nu se hvad framtiden skall säga
till denna förhoppning. -— — —
Det var långt till det fjerde häftet!
Med glädje skall jag välkomna det när
det kommer.
På denna punkt skulle saken länge för-
bli. När de båda vännerna i september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
