Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 HERTHA
När Dickens med sina humoristiskt senti-
mentala berättelser satte i gäng en kam-
panj mot de orättvisor, som voro rådan-
de i den engelska samhällsordningen,
gjorde han aldrig något direkt angrepp
mot industrialismen. Denna uppgift
överlämnades åt mrs Gaskell, och det
är kanske ej för mycket att säga, att
Mary Barton drog allmänhetens
uppmärksamhet på industrialismens mång-
hövdade monster på samma sätt som
Dickens i Bleak House och N i-
cholas Nickleby blottade lag- och
skolväsendets vidrigheter och därigenom
indirekt bidrog att avhjälpa några av
dess mest framträdande brister.
Själva handlingen i Mary Barton
är ej särdeles intresseväckande. Det är
den unga vackra arbetarflickan, som iv-
rigt uppvaktas av sonen till en förmö-
gen arbetsgivare och som samtidigt äg-
nas en trogen kärlek av sin barndomsvän,
den unge arbetaren. Denna kärlekshisto-
ria går ej alldeles fri från banalitet, den
rike unge mannen är alltför ytligt be-
handlad och arbetaren framställd såsom allt-
för ädel för att kunna väcka något dju-
pare psykologiskt intresse. Från konst-
närlig synpunkt ligger romanens tyngd-
punkt i framställningen af John Barton,
Marys far. Det är en allvarlig, inbun-
den natur, som endast lyser upp vid
åsynen av sin dotter, vid vilken han är
djupt fästad. Hur han beröres av all
den nöd och orättvisa han och hans
kamrater äro utsatta för, hur alla hans
känslor så småningom stelna i ett allt-
mer osläckligt hat mot överklassen ända
till den ödesdigra natt, då han, enligt
lottdragningens utslag, dödar arbetsgiva-
rens son, densamme som uppvaktat Mary,
det är en gripande skildring, byggd på
iakttagelser ur verkligheten. Den klar-
lägger för oss den sanningen, att det
ofta är de bästa och värdefullaste ka-
raktärerna som bliva de mest fanatiska,
då de konsekvent utsättas för omstän-
digheternas tryck; ty den styrka, som ej
finner utlopp i kärlek, blir en väldig driv-
kraft till hat.
I John Bartons öde ligger bokens
kärna, och i mötet mellan honom och
den mördades far kommer just det fram,
som författarinnan vill ha sagt. Den
våldsamma antagonismen mellan dessa
två män, mellan arbetsgivaren och arbe-
taren, mellan den förorättade fadern och
hans sons mördare, når i denna scen
sin höjdpunkt — och brytes. Båda ha
de levat och handlat i den övertygelsen,
att alla som företrätt den motsatta klas-
sens intressen varit monster av grymhet,
berövade alla mänskliga känslor; de mö-
tas och finna, att de ej äro annat än
gamla män, tillintetgjorda av förtvivlan,
och hatet faller som brutna pilar inför
sorgens majestät. Det är förståelse mrs
Gaskell predikar; det är personlig kän-
nedom om varandras nöd hon anser vik-
tigare än alla teoretiska utredningar av
samhällsproblemen, och den åskådning,
hon gör sig till förkämpe för, kan al-
drig verka föråldrad, hur än förhållan-
dena må skifta, ty det är den personli-
ga insatsen i våra medmänniskors liv vi
i sista hand måste lita till, då institutio-
ner och organisationer stå maktlösa.
I romanen North and South har
mrs Gaskell också behandlat arbetarfrå-
gan, fast huvudpersonerna här ej tillhö-
ra arbetarklassen. Konstnärligt sett står
denna berättelse högre än Mary Bar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
