Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
HERTHA
t ο η, ty de psykologiska brytningarna
gå här mera på djupet och det starkt
individuella har fått en mera framskju-
ten plats. De uppslitande striderna mel-
lan arbetsgivare och arbetare spela en
viktig roll och ge anledning till mycket
dramatiska episoder, såsom t. ex. den
scen, där de strejkande äro ifärd med
att storma mr Thorntons hus, uppreta-
de över att han infört arbetskraft från
Irland under pågående strejk.
Denna anatagonism av klass mot klass
är dock ej bokens huvudtema, den tjä-
nar till bakgrund för spänningen mellan
karaktärerna. Mr Thornton, den unge
kraftige arbetsgivaren, representerar till-
sammans med sin mor det nordliga Eng-
lands hårda självtillit, parad med omut-
lig rättrådighet, och i skarp kontrast mot
dem står den milde prästen mr Hale
och hans familj, som fört söderns käns-
lighet och förfining med sig upp till
den yorkshirska fabriksstaden. De olika
uppfattningar, som dessa personer före-
träda och som ej bero på en tillfällig-
het, utan som ha sin grund i deras in-
nersta väsen, råka i stark konflikt genom
mr Thorntons kärlek till Margaret Hale.
För den unga flickan är Thorntons hård-
het motbjudande, hon kan ej förstå hans
oeftergivliga krav på arbetarnas under-
kastelse, och hon ser ej, att just sådana
naturer som han uppväcka sina under-
lydandes beundran såväl som fruktan.
För gamla mrs Thornton åter — en
mästerligt skildrad karaktär — är Mar-
garet ett främmande element, som hon ej
riktigt kan gilla, ty hon, som sett sin
son genom den mest ihärdiga kamp re-
sa sig till sin nuvarande ställning, an-
ser eftergivenhet mot arbetarna som för-
räderi mot den klass de genom ärlig
strävan kommit att tillhöra. Dock, kär-
leken besegrar allt, och genom Thorn-
tons och Margarets förening uppnås den
ömsesidiga förståelse, som mrs Gaskell
vill lägga till grund för umgänget mel-
lan de olika samhällslagren, den förstå-
else hon hoppas skall kunna något mild-
ra det blinda hatet av klass mot klass.
Mrs Gaskells mästerverk är och för-
blir dock Cranford, en bok som
helt och hållet skiljer sig från hennes
övriga romaner. Den, som läst Mary
Barton och sedan försjunker i Cran-
ford, kan ej underlåta att göra sig den
frågan, hur det är möjligt att samma
författarinna kunnat skriva två så vitt
skilda verk. All den oro och ångest,
som är drivkraften i berättelsen om fa-
briksarbetarens hårda existens, har över-
gått i sövande ro i skildringen av den
lilla småstadshålan Cranford. Från stor-
stadens dystra husrader, mellan vilka
bolmande fabriksrök väller fram och läg-
ger sin kvävande tyngd på lungor och
sinnen, förflyttas man till slingrande ga-
tor kantade med trädgårdar och till pryd-
liga, gammaldags rum, där varje sot-
korn, som händelsevis förirrat sig hit, ge-
nast dammas bort av någon beställsam
gammal mamsell. Ty Cranford är de
gamla mamsellernas förlovade land, och
de fruntimmer, som bära frutiteln, ha för
så längesedan förlorat sina manliga bi-
hang, att dessa råkat i fullkomlig glöm-
ska. Men det är ej blott miljön, som
är olika, det är hela den konstnärliga
synpunkten. I sina storstadsbilder in-
tresserade sig mrs Gaskell för människo-
öden, för kampen för tillvaron, för alla
de svårlösta problem, som omvärva vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
