Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 181
Surer i olika färger allt efter industri-
grenen. Men då alla de uppgifter som
sammanförts angående industriens kvinn-
liga arbetare ej kunnat framställas gra-
fiskt, så medföljer som utställningsföre-
mål ett prydligt bundet häfte innehål-
lande talrika sifferuppgifter, till deras
tjänst som önska taga närmare känne-
dom om ämnet.
I andra fall illustreras kvinnornas fö-
rekomst och fördelning på de respektive
arbetsfälten genom karakteristiska figu-
rer i olika dimensioner och lönerna ge-
nom slantar i olika storlekar. Förkla-
rande text är till yttermera visso bifogad,
understundom även de absoluta talen,
som den större eller mindre figuren,
den större eller mindre slanten repre-
senterar.
I de fall, där ej tillräckligt material
kunnat anskaffas för grafisk framställ-
ning, har man hjälpt sig fram med en
kortfattad skriftlig redogörelse. Något
som för övrigt måst tillgripas i en
viss utsträckning även i andra fall, då
väggarna omöjligen räcka till för ta-
beller av alla slag och yrken.
Till sist har yrkeskommittén haft att
ordna en del enskilda utställningar, il-
lustrerande framstående kvinnliga yrkes-
utövares verksamhet.
Mera får inte nu förrådas av vad yr-
keskommittén har att komma med. Ge-
nom den glimt därav, som man här fått,
förstår man emellertid, att kommittén sy-
nes ha lyckats att åt sitt ur facklig syn-
punkt oerhört intressanta material även
giva en roande och lättfattlig framställ-
ning. Årsta stora hall kommer inom
kort att bära vittnesbörd därom.
Kvinnor och fäktkonst.
L
igger det någon sanning i påstå-
endet att den rätte aristokraten skil-
jer sig från mängden och omedvetet im-
ponerar, så bör man ock med fog kun-
na säga, att i idrottens värld det omiss-
kännliga adelsmärket bäres av fäktkon-
sten.
Den är icke ett barn av vår tid och
icke av vårt land. Dess anor sträcka sig
många århundraden tillbaka och över
dess vagga lyste Italiens sol. I detta
härliga land växte den upp och utveck-
lade sig icke blott till en förnämlig
idrott utan även till en ansedd veten-
skap, vilken samlade omkring sig talrika
och hängivna adepter. Länge höll sig
dock icke fäktkonsten blott inom hem-
landets gränser. Ut åt alla väderstreck
trängde den, bort till främmande avlägs-
na länder, och överallt vann den trog-
na anhängare. Men ingenstädes föll dess
lära i så god jord som i Frankrike.
Där tog den säkert rotfäste, spirade
hastigt och kraftigt upp, och när den
slog ut i blom, visade den sig vara en
självständig och nationell art av den ur-
sprungligen främmande växten. Och
från den stunden kan man inom fäkt-
konsten särskilja tvänne olika riktningar,
den italienska och den franska. Skillna-
den mellan dessa båda skolor belyses
ganska träffande av yttrandet, att ”en.
italiensk fäktare bör vara en Herkules,
en fransk fäktare kan vara — en kvinna.”"
Säkert är, att fäktningen fick i Frankri-
ke ett stort och värdefullt tillskott ge-
nom den finess i spelet och mjukhet i
rörelserna, som dess utövare där städse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
