Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ή E R X H A 185
Trettio års försvarsoffer.
KJ u är försvarsfrågan främst man kan
1 ’ säga så gott som i de flestas sin-
nen, men hur många av de för närva-
rande ivrigt talande och därmed syssel-
satta kunna berömma sig av att i tret-
tio långa fortskridande år ha arbetat för
försvaret?
Detta är vad Svenska Kvinno-
föreningen för Fosterlan-
dets försvar gjort.
När den bildades, våren 1884, var det
i sanning illa ställt med försvarsfrågans
läge. Regeringens framlagda arméför-
slag förkastades gång på gång av det
rådande riksdagspartiet. Man förskansa-
de sig bakom tron på att ett europeiskt
krig hädanefter hörde till det omöjliga
— och att o m det kom och berörde oss,
så skulle vi ändå aldrig kunna försvara
OSS-
Under sådana förhållanden kom Sven-
ska Kvinnoföreningen,, som
att börja med namnet lydde, till. Man
kan förstå att den hade att kämpa med
svårigheter, inte endast likgiltighet och
lojhet utan även hån och begabberi. Så
mycket märkvärdigare är vad den uträt-
tat.
De från första början mest energiskt
och ivrigt arbetande inom den nya för-
eningen voro friherrinnan L. von Plom-
gren, som blev föreningens första ord-
förande, en plats på vilken hon oförtröt-
tat kvarstått ända till i år, samt fröken
Augusta Wästfelt, den första och allt-
jämt varande sekreteraren.
Vilken ståtlig start föreningen gjorde
vittnar 1884 års styrelseberättelse om,
medlemmarna uppgingo redan första året
till 4,321 och kontanta behållningen var
den 31 december kr. 9,895:02!
Det närmast föresatta målet var att
insamla medel till påskyn-
dandet av fästningen Karls-
borgs fullbordan.
Så kommo de stolta dagar, då före-
ningen kunde ställa stora summor till
H. Maj:t konungens förfogande. År
1890 överlämnades 24,000 kronor för
inköp av mark å Vaberget, 40,000 till
trenne pansartorn å Vabergsfortet år
1892, 10,000 för samma ändamål 1893,
och våren 1895 gjordes en sista utbetal-
ning, som utfyllde de ■ 100,000 kr. vilka
föreningen utlovat till Vabergets befäst-
ande.
En annan fråga hade emellertid under
tiden skjutits fram: Norrlands fas-
ta försvar, särskilt Bodens be-
fästande.
Redan 1893 hade också föreningen sett
sig i tillfälle att även för denna sak till-
skjuta penningar. Ett område mark vid
Boden erbjöd sig då för skäligt pris,
anslag för inköp fanns ej, men förenin-
gens styrelse ställde 28,500 kr. till konun-
gens disposition, och årsmötet anslog
ytterligare 35,000 kr. för ändamålet. År
1901 överlämnades vidare 70,209 kr.,
så att föreningen sammanlagt till Bodens
befästande utbetalat 133,709 kronor.
Vid denna tidpunkt inträffade emel-
lertid, att riksdagen biföll K. M:ts för-
slag om Bodens befästande och bevilja-
de nödiga anslag härför. Föreningen
beslöt då att hädanefter sätta som sitt
praktiska mål den frivilliga s k y t-
ter öreisens understöd samt
ett allmänt främjande av arbe-
tet för fäderneslandets för-
svar. ’
De direkta utbetalningarna för fortifi-
kationsändamål voro härmed slut, men
därtill hade ju redan hunnit gå summor,
som tala för sig själva!
Summorna för de nya ändamålen ha
inte heller varit ringa. Tjugofemårs-
skriften, utgiven 1907, talar om 50,000
kr. till den frivilliga skytterörelsen och
andra betydande summor i upplysnings-
och agitationssyften. Och sedan dess
ha alltjämt stora bidrag lämnats för des-
sa ändamål.
Den 20 sistlidna april firade förenin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
