Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 203
Själar och ansikten.
IV.
Anna B. Shaw.
E
n liten kvinna med åldrat utseende,
gestalten satt och rundryggad, an-
siktet blekt, håret snövitt, har Anna
Shaw lör en flyktigt prövande blick in-
tet imponerande i sitt yttre. ”En elske-
iig, klog og fin Bedstemoder” var den
karakteristik av hennes yttre, som en
Köpenhamnsjournalist gav vid kongres-
sen 1906. De mörka ögonen måste man
strax lägga märke till. Det uttryck, som
oftast bryter det neutralt intellektuella av
utåtvänd uppmärksamhet eller inåtvänd
eftertanke, är den godmodiga humorns.
Åtminstone förefaller det så för den
som blott sett Anna Shaw under de
för vår tid egendomliga umgängesfor-
mer, som de stora internationella kon-
gresserna skapa: former, som äro var-
ken det vanliga sällskapslivets eller det
vanliga arbetslivets och i regel ge ännu
färre tillfällen till direkta inblickar i fa-
miljelivets och den nära personliga vän-
skapens förhållanden än salongen och
arbetsrummet erbjuda.
Om hennes egenskaper som talare skrev
en Köpenhamnstidning (en annan än
den nyss citerade): ”Hun bruger alle
Midier, hun er sarkastisk og hun er
overbevisende, hun er rolig, klar og
nögtern, hun er overlegen Kölighed,
og hun er flammende Ild — med andre
Ord hun er den gudbenaadede Taler,
der river alle med sig.” Det är sant,
att hon har medlen i sin makt — så
som en stor konstnär har det, som bemäst-
rar tekniken så att den helt och hållet
tjänar, helt och hållet underordnas in-
spirationen. Hon kan uttrycka de mest
skiftande själslägen, känslosfärer, livsinne-
håll framför allt därför, att ”intet är
henne främmande“. Vittfamnande rik
mänsklighet är, tycker man, när man
tänker efter, hennes karakteristikon, icke
en summa av egenskaper, med uteslu-
tande av andra. Hon är ensam för sig
en hel värld av själsliv, många själar i
en och en själ i många faser, alltid eld
men i olika former, från skämtets yra
smågnistor till det flammande altarbålet.
Vad skall man kalla hennes tal? Det
är agitation och dock inte agitation, det
är väckelsepredikan och uppbyggelse, ma-
ning och betraktelse, självbekännelse
och meddelad uppenbarelse. Anna Shaw
har utövat prästerlig verksamhet inom
sitt kyrkosamfund, metodisternas. Av det,
som ovänligt nog i vanligt språkbruk
ofta kallas prästerligt, har hennes offent-
liga ord intet, intet hieratiskt och hierarkiskt,
än mindre salvelsefullt. Men den invig-
das ord, ingivelsens ord är det. Hon
ser och kommer andra att se — med
denna förmåga att göra livet inifrån ge-
nomskinligt, som är gemensam för den
bildskapande konstnären och den religiö-
se siaren, de två, vilkas närhet till var-
andra psykologien ännu knappt antyd-
ningsvis funnit. Ingen fråga om vil-
kendera av dessa båda hon inte bara-
formellt utan innehållspsykologiskt när-
mast representerar. Endast flabbig yt-
lighet eller steril vulgärrationalism eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
