Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 HERTHA
nabelt att studera, och då infann sig familje-
flickan! »Ängsliga för att offra något av de
traditionella privilegier, som tillkomma den
unga flickan av god familj, för nya rättig-
heter och plikter, förbli dessa studentskor i
sitt inre främlingar i mannens objektiva värld,
om de än förvärva aldrig så höga betyg,
Föreningen av intelligens och familjekultur
gör dessa unga flickor ofta till ästetiskt myc-
ket intagande företeelser. De äro glättiga
mänskor, som obekymrat njuta ögonblicket
och gripa intellektuella gåvor i ungefär sam-
ma sinnesstämning som sällskapsnöjen.»
Denna typ (vi känna den alltför väl), vilken
dr Bernays kallar ett övergångsfenomen, en
barnsjukdom, håller på att avlösas av en
tredje, åt vilken man önskar längre liv. Stu-
dentskorna av denna ras »hänge sig frimo-
digt, levnadsglatt och vetgirigt åt universi-
tetslivets rytm. Ett starkare målmedvetande,
en mera energisk hållning gentemot livet ut-
märker dem». De känna sig inte som ny-
komlingar eller obehöriga vid universitetet;
här är det arbete de ha valt och här höra
de således hemma.
Efter en allsidig utredning av sakens fak-
tiska läge glider författarinnan in på en
granskning av kvinnostudiets värde för indi-
viden och det allmänna, samma problem som
den belgiske katoliken följde in’s blaue hin-
ein. Vad frågans förra del angår, kan hon
tala med auktoritet, av djup personlig er-
farenhet. Den senare däremot kan ännu en-
dast bli föremål för fordringar och gissningar.
Det vore förmätet att lova, men det är till-
låtet att uppställa ideal och teckna riktlinjer.
För Marie Bernays ser det ut, som om det
kunde bli en uppgift för de vetenskapligt
bildade kvinnorna att återställa den jämvikt
mellan den objektiva och den subjektiva kul-
turen, den syntes av verk och mänska, som
Holbach håller för ett kvinnligt könskarak-
teristikum men som torde vara den humana
kulturens mogenhetsprov.
Textilkonst på Baltiska utställningen.
S
å som med ingen annan art av
konsthantverket ha vi blivit förtrog-
na med svensk textilkonst, alltsedan den
verksamhet begynte, vilken till sitt mål
satte ”handarbetets förädling, konstnär-
ligt, fosterländskt”. Icke endast en, utan
två äro de årliga uppvisningarna, såväl
inom hemslöjden som inom de textila
konstanstalter, vilka gärna framvisa varje
halvårs resultat. Tack vare ett avsevärt
antal utställningar varje år bli vi alltså
i tillfälle att iakttaga t. o. m. de finaste
skiftningarna i den konstnärliga utveck-
lingen. Så snabbt har hittills denna
fortgått, att helt få av dessa utställnin-
gar kunnat anses överflödiga. Nya vä-
gar ha alltjämt utstakats och nya mål
vunnits och varje nytt framvisande har
härigenom varit fullt och starkt berät-
tigat. Knappast något folk har i sam-
ma grad som det svenska textila tradi-
tioner att uppbära; har det i urgamla ti-
der vävts och sömmats i svenska hem,
så fortlever denna traditionella utövning in
i de senaste tiderna med en icke min-
skad, icke mattad styrka. Och stod den-
na utövning redan under de hedniska ti-
derna högt — de senaste fynden ha upp-
lyst oss om att det måste hava varit så —
har denna ståndpunkt under historisk tid
bibehållits. Blott en gång hotade tråden
att brista — under 1800-talsdekadensen,
vilken väl står utan motstycke under de
gångna århundradena. Ingen nu le-
vande kan dock taga som sin äran att,
där traditionens tråd ville brista, ha stärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
