Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 HERTHA
marks kända porträtt av Fredrika Bre-
mer mitt pä fondväggen. På själva
estraden står en antik mahognymöbel,
bord och fåtöljer, och på bordet ligga
jämte ett porträttalbum alla forbunds-
’ skrivelser till k. m:t, olika ämbetsverk
och kommittéer m. m. När man blädd-
rar i denna digra handskrivna bok, får
man ett mycket starkt intryck av förbun-
dets mångsidiga verksamhet. Skrivelser-
na beröra nämligen frågor av de mest
vitt skilda slag, från kvinnors löne-, ar-
bets- och utbilciningsförhållanden inom ett
flertal yrken och tjänster till kvinnors
rösträtt och valbarhet, målsmanskapet,
den allmänna folkpensioneringen m. m.
Det är av stort intresse att här få till-
fälle att i ett sammanhang läsa igenom
alla dessa skrivelser, ty de utgöra i sig
själva nästan en rekapitulation av de
gångna årens viktigaste skeden inom den
svenska kvinnorörelsen.
De grafiska tabellerna över förbundets
verksamhet i fråga om stipendier, låne-
förmedling, sjuksköterskebyrå och sjuk-
kassa tilldraga sig stor uppmärksamhet.
Särskilt den mycket åskådligt framställ-
da stipendieinstitutionen kan inte annat
än inge respekt för förbundets insats,
när det gäller utbildning av dugliga och
för sin blivande verksamhet kompetenta
kvinnor. På borden under tabellerna
ligger en samling mycket vackra foto-
grafier från Rimforsa lanthushållnings-
skola, av vilken det dessutom finns en
synnerligen väl gjord modell, och i en
hylla mellan dem stå de tjugotvå år-
gångarna av Dagny. Förbundets utställ-
ning är vad bokband och dylikt beträf-
far hållen i en fin blå färg, och på pi-
lastrar runt estraden stå stora hortensior.
Vad som näst efter Fredrika-Bremer-
Förbundets utställning drar uppmärk-
samheten till sig, det är de runt hela
hallen löpande lagbanden, å vilka man
kan avläsa de svenska kvinnornas ställ-
ning inför lagen allt ifrån landskapsla-
garnas tid och ända till våra dagar.
Textningen, som troget kopierar de res-
pektive källornas stilar, är synnerligen
vackert och omsorgsfullt utförd i guld.
Önskligt hade dock varit att det hela
för tydlighetens skull hade kunnat göras
något större.
Nederst går det gröna bandet för den
gifta kvinnan, överst det mörkt röda för
den ogifta, och däremellan löper det
gråa, symboliserande mannens måls-
manskap, vilket troget följer de gifta
kvinnorna tiderna igenom för att endast
släppa dem vid en eller annan särbe-
stämmelse, såsom då de exempelvis 1874
erhöllo förvaltningsrätt över egen ar-
betsförtjänst. Man lägger genast mär-
ke till hur fyllt det gröna bandet är i
tidernas början och hur tomt det röda
ända fram till 1500-talet. Då först bör-
ja lagstiftarna att ägna den ogifta
kvinnan någon egentlig uppmärksamhet.
Sedan blir förhållandet omvänt. Ju när-
mare vi komma vår tid, desto mer blir
det den ogifta kvinnan, som erhåller
den ena fri- och rättigheten efter den
andra, och först i andra rummet kom-
mer den gifta. Det är onekligen med
blandade känslor en kvinna från i dag
läser alla dessa gamla lagar, enligt vil-
ka den gentemot mannen rättslösa hus-
trun ansågs som ”bästa ting i bondes
bo” o. s. v. Och när man kommer till
husagan eller till hustrun, som om hon
varit sin man otrogen på hans föran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
