Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA
stakande kunde dömas ”kvick i jord”,
då kan man inte annat än hysa en stil-
la förhoppning om att människorna då
liksom nu voro ’en aning bättre än vad
man av lagarna att döma kunde tro.
Lagbandet avbrytes här och där av
de fjorton stationerna, vilka behandla de
viktigaste epokerna i kvinnornas lagliga
liv. Bland dessa märkas giftorätten och
dotters arvsrätt enligt landslagarna, hus-
frudömet (som totalt glömdes bort vid
målsmanskapets fastställande 1734), gifto-
mannaskap, giftorätt och arvsrätt enligt
Magnus Erikssons stadslag, mà’smanska-
pets stadfästande 1734, gift och ogift
kvinnas näringsfrihet, myndighetsblivan-
dets olika skeden, rätten att avlägga mo-
genhetsexamen, gift kvinnas förvaltnings-
rätt över egen arbetsförtjänst, gift kvin-
nas rätt till egen debetsedel m. m.
Kvinnans rättsliga ställning komple’te-
ras med de komparativa tabeller, som
kommittén låtit utarbeta över kvinnors
ställning inför lagen i andra länder. Un-
dersökningen omfattar Sverge, Norge,
Danmark, Finland, Tyskland, Ryssland,
Holland, England, Belgien, Frankrike,
Österrike, Italien, Schweiz, Förenta Sta-
terna, Kanada och Argentina. De fyra
tabellerna behandla: kvinnors arvsrätt,
ogift kvinnas myndighet, gilt och ogift
kvinnas mödrarätt och kommunal röst-
rätt och valbarhet för kvinnor.
Inte blir man vidare glad till sinnes
inför dessa tabeller. Ty de ge oss ove-
dersägliga bevis för att flertalet länders
kvinnor ännu ha en lång och stenig
väg att vandra, innan de ens komma dit
där vi stå. Vad som dock mest faller
i ögonen är den grafiska framställnin-
gen av kvinnornas mödrarätt. I alla
247
länder med undantag av Schweiz och
tretton av trettiofem stater i Förenta
Staterna saknar gift moder all
laglig bestämmanderätt öv-
er sina barn. Lika påfallande
olämplig, som den gifta modern tyc-
kes vara inför uppgiften att handha sina
barns intressen, lika påfallande väl ut-
rustad och lämplig för samma uppgift
tycks däremot den ogifta vara, ty
hon har i rikaste mått blivit tilldelad
ensam och fullständig bestämmanderätt
över barnen. När barnen äro en heder
för mor och far, då är det fadern en-
sam som svarar för dem. När barnen,
enligt alltjämt gängse obarmhärtiga fö-
reställningar, äro en skam för de för-
äldrar, som bragt dem till världen, då
är det modern, som ensam får stå för
dem. Denna tabell borde verkligen ge
kvinnorna en hel del att tänka på. Så
vida de inte resonera som den eleganta
och välmående dam, som efter att ha
åhört en förklaring över tabellen ytt-
rade: ”Ja, vad ska egentligen lyck-
ligt gifta kvinnor med bestämmanderätt
över sina barn att göra!” Hon glömde
helt och hållet, att för de lyckliga ha
lagarna ingen betydelse. Det är först
där olyckan drabbar, som lagarna träf-
fa.
Dessa tabeller ha sin plats på fond-
väggen till vänster om Fredrika-Bremer-
Förbundets utställning. Till höger om
denna hänger en porträttsamling av
män, vilka varit verksamma när det
gällt lagändringar till förmån för kvin-
norna. Där märkas Oscar I, Lars Jo-
han Hierta, S. A. Hedin m. fl.
Där lagbandet upphör vidtar vårt när-
maste önskemål, d. v. s. den politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
