Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 257
Hur det baltiska Årsta kom till.
R
edan när Årstatanken var ny, när
de första trevande utställningsplaner-
na dryftades i intresserade kretsar, sades
det, att första villkoret för en lyckad ut-
gång vore de mångas medverkan, de
mångas entusiasm — att kvinnorna ut-
över hela landet kände utställningsidéens
förverkligande som sin gemensamma
angelägenhet. Det lyckades också att få
förarbetena till Årsta lagda· på den ef-
tersträvade breda grunden. De samhälls-
intresserade svenska kvinnorna insågo,
att det föreliggande tillfället vore det
bästa möjliga som nu och kanske för
eu lång tid framåt erbjöde sig att slå
ett stort slag för kvinnointressena, des-
sa månde rikta sig på förbättring av
det egna könets ställning eller andra li-
ka samhällsnyttiga ändamål. Kvinnorna
stannade ej vid att inse, de omsatte äv-
en sin insikt i handling. Från alla de-
lar av Sverge inflöto bidrag i pennin-
gar och utställningsobjekt, på många or-
ter deltogo kommittéer eller enskilda per-
soner i förberedande utredningsarbeten.
Denna samverkan från alla landsändar,
från föreningar med olikartade syftemål,
från skilda samhällslager kan för År-
stas vidkommande ej skattas nog högt.
Det är -den, som förlänat utställningen
dess rika mångsidighet på samma gång
den höjt dess ideella värde. De mån-
g a, som förena sig att nå det ena,
det ligger alltid något tjusande i den
sammanställningen och ett varsel, så
hoppas man åtminstone, om besegrade
hinder och vunna mål. De, som åstad-
kommit Årsta, sådant det; nu presente-
rar sig i sin baltiska omgivning, det
är de många kvinnorna i städer och på
landsbygd och så — några kommittéer.
Det har i själva verket varit ett myc-
ket krävande och starkt koncentrerat ar-
bete som påvilat kommittéerna. Vi re-
kapitulera några i detta hänseende be-
lysande data. I juli förra året blev År-
sta definitivt beslutat, alltså vid en års-
tid, då människor i allmänhet och stads-
bor i synnerhet lämnat sina ordinarie
boningsorter för mera tillfälliga. Någon
organisation av utställningsförberedelser-
na kunde ej komma till stånd förrän
under loppet av september. När de ar-
betsvilliga väl voro funna och organise-
rade, återstodo åtta à nio månader till
dess Årsta skulle slå upp sina portar
för att i ett fixt och färdigt innandöme
mottaga utställningsbesökande allmänhet.
Mycket skulle ske på den mellanliggan-
de tiden. Det skulle planeras, byggas,
korresponderas, utredas, sammanföras
och granskas och materialet iklädas en
lättfattlig, roande, instruktiv och hälst
även konstnärlig form. De återstående
månaderna krympte allt mer tillsam-
mans — allt snabbare vore man frestad
säga — under det att brådskan växte
i omvänd progression för att slutligen
övergå i de sista veckornas sannskyldi-
ga hetsjakt. Kommitterade arbetade un-
der högtryck, men ingen beklagade sig.
Uppgiften, om ock mången gång svår-
löst, gav så mycket av intresse att mö-
dan blev lätt.
Sannolikt fanns det dock för en och
annan av dem, som drogo lasset, sva-
ga ögonblick, då tvivlet inställde sig.
Tvivlet på möjligheten att hinna med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
