Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 HERTHA
världen och därtill att genom särskilda
kommissioner en skandinavisk lagstift-
ning i frågan förberetts. Det förelåg
därför ett dubbelt skäl, varför skandina-
viska kvinnor skulle framföra en gemen-
sam opinion i ämnet. Ett allmänt orien-
terande inledningsföredrag hölls av danske
professorn Viggo Bentzon, som lett den
skandinaviska kommissionens arbete. Öv-
riga huvudtalare voro fru Anna Bugge-
Wickseil angående egendomsförhållanden
mellan äkta makar, den norska höjesterets-
advokaten Elise Sem, som berörde förhål-
landet mellan föräldrar och barn, samt en
ung danska, overretssagförer Astrid Rick-
man, vars anförande behandlade äktenskaps
ingående och upplösning. Efter slutad
diskussion fattades en resolution, vari det
andra nordiska kvinnomötet uttalade sin
anslutning till det hittills vunna resultatet
av familjerättskommissionens arbete och
sin förhoppning att kommissionens fort-
satta verksamhet skulle förskaffa likställig-
heten mellan man och hustru fullt prak-
tiskt erkännande. Dessutom uttalade mö-
tet som sin uppfattning, att kvinnors del-
tagande i de nordiska familjerättskommis-
sionernas arbete vore av nöden.
Barnavårdslagstiftningen och frågan om
särförbud för kvinnliga industriarbetare
upptogo den andra arbetsdagen. Vid den
första frågans behandling väckte fröken
Helene Bergs redogörelse för barnskyddet
i Danmark särskild uppmärksamhet. Dan-
mark framstod som det land, där utveck-
lingen i detta stycke nått längst. Beträf-
fande särlagstiftningen för arbeterskor
rådde med undantag av två, säger två,
personer i den stora församlingen en full-
ständig enighet med afseende på en sådan
lagstiftnings förkastlighet. En av huvud-
talarna i detta ämne var den danska yr-
kesinspektören fru Julie Arenholt, som
förra året höll ett föredrag i Stockholm
i samband med Fredrika-Bremer-Förbun-
dets årsmöte.
Tredje mötesdagen samlades en trängre
krets mötesdeltagare ute på Marienlyst, dit
färden företogs i kungliga automobil-
klubbens vagnar, som välvilligt ställts
till mötets disposition. En liten parentes:
skulle en sådan uppmärksamhet mot ett
kvinnosaksmöte vara tänkbar från den
svenska kungliga automobilklubben?
Från denna lilla tankeutflykt återvända vi
till Marienlyst, där efter intagen lunch
överläggning hölls om fortsatt skandina-
viskt samarbete i kvinnofrågan. Intresset
för ett sådant samarbete, som troligen
fanns hos de flesta kongressdeltagarna
redan före mötet, hade endast kunnat
stärkas av de gångna förhandlingarnas
erfarenheter. Alla hade ett intryck av
att problemställningen i de skandinaviska
länderna med avseende på de behandlade
frågorna var densamma och att man med
avseende på arbetssätt och vunna erfaren-
heter kunde ha åtskilligt att lära av var-
andra. Under sådana omständigheter be-
slöts vidtaga åtgärder för organisation av
fortsatt samarbete. Finska kvinnor in-
bjödo till kongress i Helsingfors 1918,
och de svenska delegerade föreslogo att
ett mindre skandinaviskt kvinnomöte
skulle sammanträda i Stockholm 1916 för
att behandla organisationsfrågan.
I samband med kongressen i Köpen-
hamn hölls där ett offentligt kvinnoröst-
rättsmöte, som på grund av frågans gynn-
samma läge i Danmark och de synner-
ligen framstående talarna fick ett mycket
festligt förlopp.
Av naturliga skäl har staden Malmö
under innevarande sommar, då den er-
bjuder en stor utställnings lockelser, varit
den svenska kongresstaden par excellence.
Samtidigt med den nu beskrivna kongres-
sen pågick i Malmö Röda korsets
kvinnoförenings årsmöte, i vilket
ej mindre än 300 personer deltogo. Sär-
skild pppmärksamhet väckte frågan om
utbildningen av en reservkår av sköterskor
för sjukvård i fält. Meningarna om en
sådan åtgärds lämplighet voro mycket de-
lade. Av lämnade redogörelser framgick,
att föreningen under det senaste året ge-
nom Balkankrigens inverkan fått sin verk-
samhet mycket utvidgad. 1 skrivande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
