- Project Runeberg -  Hertha: Tidskrift för svenska kvinnorörelsen / 1. Årg. 1914 /
325

(1914-1915)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERTHA 325
mardagarna, varit till trängsel besökta;
stundom har man ej kunnat släppa in alla
vetgiriga i det tyvärr väl trånga köket.
När jag står där inne, kommer jag att
tänka på några ord en duktig ung kvin-
nosakskvinna en gång sade : ”När jag
själv går i köket och lagar mat, då vill
jag det skall vara flykt över det!”
Ingen husmor kunde ha sagt något, som
mer rört mitt hjärta. ”Flykt” över det hela,
metod, sammanhang, mening! Kunde
alla husmödrar få in det i sitt arbete,
då skulle också de på sin mark bygga
vidare mot vårt mål. Ty all kvinnogär-
ning bör vara ett stycke kvinnosak, i den
mening vi nu ta det ordet. Så ligger det
då något symboliskt i att skolkökslärarin-
norna i kvinnornas och kvinnosakens bygg-
nad också fått en hedrad plats för sitt
idealkök — och måtte många husmödrar,
som gå därifrån med en liten reformlust-
ens gnista i sig, också ana betydelsen av
den symboliken !
Ebba Theorin.
Några intryck från Ceylon.
T
vå gånger har jag besökt Ceylon —
på resa till och från det ljuva Birma
— men mina flesta och varaktigaste håg-
komster stamma från återfärden, då vi till-
bragte tio oförgätliga dagar högt uppe i
bergen vid sanatoriet Nuwara Ellia.
Likväl var det med sällsamma känslor
jag först beträdde denna ö. Ty här stod
jag för allra första gången på buddhis-
mens mark. Och när jag befann mig i
ett av ”lärans” tempel inför den vilande
Buddha, visste jag genom långa studier,
att jag nu stigit in i det negativas eget
rike. För det unga och lidelsefullt sö-
kande sinne, som en gång var mitt,
kunde detta äga en viss tjusning, sett ge-
nom den synvinkel Schopenhauer lär en
att anlägga på tingen.
Nu var denna värld dock icke min
längre. Buddha lämnade mig — visst
icke oberörd, hur vore det möjligt? —
endast full av undran inför det tagande
i själva tomheten av alabasterbildens fjärr-
skådande pupiller. Att stå ansikte mot
ansikte med upphovet till livsfientlighetens
lära — om också endast i form av en
färgad bildstod — hör till de ting man
icke glömmer.
Och hur sällsamt, hur insvepande, hur
försåtligt är det ej att sedan andas tro-
pikernas luft, denna vaggande, bärande
värmeluft, som mitt väsen älskar. Man
har hela tiden ett intryck av att röra vid
lösningen av ett mysterium och se denna
lösning fjärma sig i samma ögonblick
som den var en nära. Åtminstone för-
följde detta mig åter och återigen under
purpurträdens skugga och då jag andades
padok-blommornas doft. Dagen kommer
så strålande och natten kommer så djup
att det icke är natt och dag endast, utan
uppenbarelser av själva tillvarons hemlig-
het i all dess ljusdruckna eller dödsmörka
innebörd.
Sådana äro de första och underligt för-
blivande intrycken. Men mitt i alla dessa
funderingar var jag hela tiden livligt med-
veten av att leva och röra mig på den
jord vi alla läsa om som barn och där
polyandrien står i full blomma.
De -— jag säger visst inte avundsvärda
— damer av de högre singhalesiska kret-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/herthatid/1914/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free