Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 333
Kvinnors tillträde till vissa statstjänster.
U
nder debatten i Första kammaren
vid 1904 års riksdag om läroverks-
reformen fäste dåvarande professor Ernst
Trygger uppmärksamheten vid att enligt
§ 28 regeringsformen en tjänst, som ko-
nungen tillsatte i statsrådet, icke kunde
innehavas av en kvinna. Men till lärar-
inna i samskolan skulle hon dock utnäm-
nas. Lärarbefattningar hade förut tillsatts
av domkapitlen, men genom det beslut,
som samma dag fattats om överstyrelsen,
vore avsett, att utnämningen därefter skulle
ske genom Kungl. Maj:t i statsrådet. ”Då
det väl ej kan på allvar sättas ifråga”;
yttrade talaren, ”att tillsättningen av samma
befattning skall ske påfett sätt, när fråga
är om en man, och på ett annat, när fråga
är om en kvinna, hoppas jag, att herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikde-
partementet ställer sig i förbindelse med
sin kollega i justitiedepartementet och att
vi således få fram ett förslag angående
ändring av § 28 regeringsformen, ty an-
nars har kvinnan, genom vad vi gjort i
dag, kommit i en synnerligen olycklig
ställning”.
Chefen för ecklesiastikdepartementet
svarade, att om 28 § regeringsformen
lade hinder i vägen för kvinnors utnäm-
nande, det vore önskligt, att den ändra-
des, så att icke kvinnor vore av grund-
lagen hindrade att söka och utnämnas till
sådan befattning. Han hoppades, att den
siste talaren icke skulle underlåta att sörja
för detta konstitutionella hinders, undan-
röjande. ”Emellertid finnes intet hinder,”
tilläde han, ”om icke grundlagens bestäm-
melse hunnit bliva ändrad, tills detta bör-
jar, att dessa lärarinnor tills vidare för-
ordnas av överstyrelsen med rätt för dem
att hos Kungl. Maj:t besvära sig över
överstyrelsens beslut”.
Naturligtvis hann man icke att få hind-
ret för kvinnors utnämnande av Kungl.
Maj:t undanröjt, till dess samskollärarin-
norna skulle börja tillsättas. 1 själva ver-
ket kvarstår ett dylikt hinder än i dag.
Visserligen har § 28 i regeringsformen
genom beslut vid 1907 och 1909 årens
riksdagar och Kungl. Maj:ts den 6 juni
1909 meddelade sanktion erhållit en an-
nan avfattning. Det heter nu i denna:
”Till lärarebefattningar vid statens läroan-
stalter, de teologiska läraretjänsterna vid
universiteterna likväl undantagna, till andra
beställningar vid inrättningar för veten-
skap, slöjd eller skön konst samt till
läkarebefattningar må i den ordning, som
ovan sagts, och med tillämpning av grun-
der, som av Konungen och Riksdagen
gemensamt godkänts, kunna utnämnas och
befordras även infödda svenska kvinnor.”
De ”grunder”, om vilka här talas, ha
emellertid varit föremål för mycken ut-
redning och ha ännu icke blivit fast-
ställda. Därav kommer det sig, att år
1914 på ett nytt område blivit fastställt,,
”att tillsättningen av samma befattning
skall ske på ett sätt, när fråga är om en
man, och på ett annat, när fråga är om
en kvinna”.
Genom den nya stadga för statens
folkskoleseminarier, som utfärdats den 3
juli detta år, har nämligen även de man-
liga seminarieadjunkternas tillsättning över-
flyttats från konsistorierna till Kungl. Maj:t.
Likställigheten mellan läroverkens och se-
minariernas manliga lärare har emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
