Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 HERTHA
öppen närhälst väninnan önskade samla
nägra för en viss fråga intresserade till
ett drawingroom-meeting eller när det var
önskvärt att någon framstående utlänning
sammanfördes med en representativ grupp
av liktänkande. Efter den mer allvarliga
aftonunderhållningen med föredrag eller
diskussion spred sig sällskapet i de ele-
ganta gemaken, man konverserade och
gjorde salong, varpå följde en sumptuös
och riklig supé, som det anstod detta för
sin utsökta så väl estetiska som materiella
välfägnad högt renommerade hus.
Jag har nyss sagt, att fru Adlersparre
i sitt levnadssätt satte sig över den van-
liga schablonen, så även i sin klädsel.
Hon var ingen slavinna av det gängse
modet, sin ungdoms sätt att bära håret
i ett par långa lockar på var sin sida om
ansiktet bibehöll hon alltid, och hjässan
pryddes vanligen av en koaffyr av spetsar.
Vid högtidliga tillfällen bar hon över den
svarta sidenklänningen en vit sidenfodrad
pälskrage, som gav hennes eljes tämligen
oansenliga gestalt mycken distinktion.
Hur olika i det yttre, som i så mycket
annat, var ej strids- och arbetskamraten
Ellen Ankarsvärd! Hon föraktade visst
icke allhärskaren modet. Hennes lilla
späda figur uppträdde gärna i vackra, stil-
fulla toaletter, hon älskade fina, dyrbara
stoffer, hon frasade av siden och spetsar,
hennes väl friserade huvud bar små ko-
ketta kapotthattar med blommor och ply-
mer, hela hennes apparition gav intryck
av — liksom hon hade en liten fåfänga
att även vara det — en dam av värld.
Hennes hem var präglat av samma ut-
sökthet. Den vackra våningen vid Kungs-
bron, där hon, efter mannens död och
sedan den ende sonen, som ägnat sig åt
den diplomatiska banan, lämnat föräldra-
hemmet, ensam residerade, var ordnad
med artistisk smak; tavlorna och konst-
verken, som prydde väggar och konsoler,
röjde det fäderneärvda konstnärliga på-
brået. I detta behagliga hem såg hon
ibland sina vänner, "Fredrikorna”, på små
supéer, då de läckra rätter som serverades
ofta voro efter värdinnans eget recept.
Ty fru Ankarsvärd var en tusenkonstnär,
hemma i kokkonsten som i många andra
nyttiga och sköna konster och veten-
skaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
