Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 HERTHA
net, och tar hon s i n sötare med sig ned
från skorstenskransen, så är det inte mera
för att mota in honom i den egna lilla
vrån till att vegetera i ro, utan för att
mota ut honom bland de stridande i
världen, bland dem som kämpa för san-
ningens seger, lysta av kärlekens eviga
stjärnor.
Metta Qreger.
Lärarelönenämndens betänkande.
”De tjänster, i vilka kvinna må vinna anställning”.
A
r 1873 öppnade de svenska univer-
siteten sina portar för kvinnliga stu-
derande, och under åren 1875—1914 ha
närmare ett halvt tusental kvinnor avlagt
akademisk examen, därav flertalet inom
den filosofiska fakulteten. Såsom en na-
turlig konsekvens av rättigheten att av-
lägga akademisk examen borde, tyckes det,
ha följt rättigheten att söka och inneha
sådana ämbeten och tjänster, till vilka av-
lagd akademisk examen utgör förutsätt-
ningen. Så var emellertid långt ifrån fallet.
Oavsett den starka mur, som fördomar
rest mot kvinnors anställande i andra än
lägre befattningar, fanns ett lagligt hinder
i Regeringsformens 28:e paragraf: ”Ko-
nungen äger att i Statsrådet utnämna och
befordra infödde svenske män till alla de
ämbeten och tjänster, vilka äro av den
egenskap, att Konungen fullmakter därå
utfärdar...”
Till tjänster med kunglig fullmakt hörde
före 1904 icke adjunkts- och lektorstjän-
ster, då dessas innehavare utnämndes av
domkapitlen. 1904 års läroverksreform
överflyttade emellertid utnämningen i fråga
till Kungl. Maj:t, och därigenom beröva-
des kompetenta kvinnor möjlighet att söka
dylika befattningar.
Ar 1909 föll emellertid det grundlags-
enliga hindret mot kvinnors anställande i
flertalet av ifrågavarande fullmaktstjänster.
Riksdagen antog nämligen då ett tillägg
till R. F. § 28 så lydande:
Till lärarebefattningar vid statens läro-
anstalter, de teologiska läraretjänsterna vid
universiteterna likväl undantagna, till andra
beställningar vid inrättningar för veten-
skap, slöjd eller skön konst samt till lä-
karebefattningar må i den ordning, som
ovan sagts, och med tillämpning av grun-
der, som av Konungen och Riksdagen
godkänts, kunna utnämnas och befordras
även infödda svenska kvinnor.
Praktiskt taget står dock frågan ännu,
nära sex år efter grundlagsändringen, på
samma punkt som före densamma. De
erforderliga ”grunderna” ha låtit vänta på
sig.
Först lVs år efter grundlagsändringens
antagande gick Kungl. Maj:t i författning om
vidtagande av åtgärder för uppgörande av
förslag till dessa grunder. Arbetet här-
med överlämnades åt kungl. löneregle-
ringskommittén, vars förslag förelåg i ja-
nuari 1911. Detta var emellertid sådant,
att det förkastades av både vänner och
fiender till grundlagsändringen och ansågs
av Kungl. Maj:t icke kunna tagas till ut-
gångspunkt för någon lagstiftning. Även
1912 års riksdag gick, utan att frågan för-
des närmare sin lösning. Sommaren 1912
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
